DELA
© Nya Åland

Läkare vill att vi betalar mer för vården

Många patienter blir utan den vård de enligt läkaren borde ha för att det inte finns pengar. Det kommer fram i en undersökning i riket.
Om patienterna betalar mer för vården så kan problemet avhjälpas, tror läkarna.
Inemot 2.000 läkare deltog i en undersökning i samarbete med Finlands läkarförbund och Helsingfors universitet.
En dryg femtedel sade att de ofta/ upprepade gånger måste pruta på vården på grund av för små resurser.
En dryg tredjedel uppgav att det händer ibland, lika många att det händer sällan och strax under tio procent att det aldrig händer.
Hufvudstadsbladet berättade om undersökningen i gårdagens tidning.

Förvånar det att det ser ut på det sättet? Nej. Så snabbt som forskning och kunskaper inom medicinen utvecklas så har sjukvården inte en chans att hinna med.
I det här fallet uttalade sig läkarna om en ur patientens synvinkel idealisk vård. Exakt vad som menas med det vet man som lekman inte, men det behöver inte alltid betyda att patienten har fått dålig vård, eller en vård som i slutändan lett till ett sämre resultat än den idealiska. Men vägen dit kan ha varit mindre trevlig.
Däremot låter det illa när en ortoped på en privat mottagning säger att han dagligen måste sända hem patienter, som egentligen behöver sjukhusvård.
Jodå, folk kan klara sig med ett ont knä eller en dålig höft. Man har smärtor, går kanske sjukskriven, men man dör inte om operationen skjuts fram med ett halvt till ett år. Däremot är det många gånger dåligt för samhällsekonomin. En person som går sjukskriven får betalt men uträttar inget produktivt. Det är ingen bra affär.
En operation kostar samhället pengar, men om resultatet är en arbetsför person så betalar det sig.
Pensionärer då, de producerar ju ingenting? Inte i det avseendet, nej. Men om de hålls friska så klarar de sig på egen hand betydligt längre, vilket blir billigare för samhället.
Expertisen har säkert siffror på vad det kostar att göra saker och vad det kostar om man låter bli. Men ibland känns det som att samhället sparar på fel ställen.

Men åtgärderna?
Läkarna ser bristande resurser som det stora problemet. De har garanterat rätt, det handlar om pengar. Samhället anser sig inte ha råd. Så läkarna vill att patienterna själva betalar mer, då kommer det in mer pengar och det går att satsa mer på vården.
De patienter som har råd kan göra det. De patienter som har råd kan göra det redan i dag, de kan söka vård privat. Men de som inte har, finns där inte en risk att de går med sitt ömma knä eller sin värkande höft tills de inte längre klarar sig och så måste samhället i alla fall ställa upp och hjälpa?
Vården är inte jämlik i dag, men den blir inte mera jämlik av att alla tvingas betala mera. Det är motsatsen som gäller. Men gratis sjukvård, som förekommer i till exempel Spanien, lär vi inte få med den nordiska välfärdsmodellen.
Med det inte sagt att det inte kan vara jobbigt för en läkare att inte kunna sätta in de åtgärder som bedöms vara bäst för patienten bara för att det inte finns pengar. Och den ekvationen är antagligen olöslig, forskningen ligger alltid steget före de samhälleliga resurserna att tillämpa den.

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax