DELA
© Nya Åland
Foto: Istockphoto

Insekterna kryper närmare tallriken

Insekterna kan vara en av lösningarna på framtiden stora matbehov.

Men få av oss slickar oss kring munnen när vi tittar på bilden ovan.
11,2 miljarder. Så många människor beräknas leva på jorden 2100. Det förutspår FN i sin senaste rapport om världens befolkningstillväxt.

En av de mest basala utmaningar vi ställs inför i och med den ökande befolkningen är: hur ska vi kunna mätta 11 miljarder munnar på ett hållbart sätt?

Matproduktionen kommer behöva öka rejält. Redan 2050 uppskattar FN:s livsmedelsorganisation FAO att planeten måste producera 70 procent mer mat än den gjorde 2009 (The Economist 31.8.2017).

En av de lösningar som krupit allt närmare är insektsodling.

Fördelarna med insektsföda är flera.

1. Insekterna är hälsosammare än kött ur flera perspektiv. De innehåller mer proteiner och mineraler än kött.

2. Investeringarna för att starta en insektsodling är små i jämförelse med köttproduktion. I förlängningen innebär det att insekterna kan ge människor i de fattigare delarna av världen ett levebröd.

Eftersom det inte heller krävs någon extremt avancerad teknik att odla insekter till insektssatsningar på landsbygden leder det i förläningen till att människor på landsbygden får jobb.

3. Ytorna som krävs är tillnärmelsevis inte lika stora som behövs för den klassiska köttproduktionen vi är vana vid med i Europa. Insekterna släpper också i från sig betydligt mindre växthusgaser än traditionell köttproduktion som i dag står också för en betydande del av växthusgaserna.

Finland går i bräschen för den här utvecklingen. Nyligen meddelade Jord- och skogsbruksministeriet att de vill tillåta insektsodling och försäljning av insekter som människoföda. Hittills har det inte varit tillåtet att sälja som livsmedel i Finland.

I praktiken har det ändå funnits en handfull företag som sålt insekter för forskning eller som köksprydnader. Regelverket inom EU spretar men liknande tillstånd finns redan i Nederländerna, Belgien och Danmark.

Helt problemfritt är insektsproduktionen inte.

Hur säkert är det att äta insekter? I dag har FN:s livsmedelsorgan FAO listat nästan 2000 insekter som är ätbara. Livsmedelsverket i Sverige konstaterar att man inom EU inte ätit insekter under tillräckligt lång tid för att vi ska kunna veta att det är ofarligt.

De primära frågeställningarna som läggs fram är hur hygienen ser ut inom insektproduktionen, vilka potentiella allergirisker, hur mycket tungmetaller de innehåller och vilka gifter vi kan få i oss genom insekterna. De här frågorna är givetvis mycket viktiga att kunna besvara och hela kedjan måste tas i beaktande.

Det vore dumt att äventyra den höga livsmedelssäkerhetsnivå som uppnåtts inom EU. Därför behövs gemensamma spelregler och insekterna ska självklart klara av samma hårda krav på livsmedel som allt annat vi stoppar i oss.

Den stora frågan är ändå hur vi ska komma över äckelkänslan. Det kan vara lättare sagt än gjort.

Mat har en stark koppling till kultur. En rimlig tankeställare är ändå varför vi klarar av att äta räkor, kräftor och ostron med god aptit men inte insekter.

Den amerikanske psykologen Paul Rozin har ägnat en stor del av sin karriär åt att undersöka vilken mat vi föredrar och vilken vi äcklas av. Enligt honom är känslan av äckel en genuint mänsklig känsla och betydligt strakare än många andra känslor. Äckelkänslans funktion är att motverka människans allra starkaste drivkraft: hungern.

– Äckel handlar inte om att vi är rädda för att bli sjuka. Äcklets funktion är inte att rädda vår kropp, utan vår själ. Äcklet är en av de faktorer som gör oss till samhällsvarelser. (Sydsvenskan 1.1.2017).

Ett sätt att sänka vår tröskel för att äta insekter och utnyttja deras potential är att göra till exempel insektmjöl och använda det som en ingrediens i matprodukter.