DELA

Influensa och förkylningar kostar samhället miljoner

Atjo, prosit. Influensasäsongen är på sin höjdpunkt. Och det kostar, inte bara i snytpapper och mediciner.
En stor del av den åländska befolkningen hukar under snörvlingar och hostattacker. En del har dessutom rejält on i kroppen, kanske svininfluensa. Likadant ser det ut runt om oss. I både Sverige och Finland har årets influensa skapat betydligt större rubriker än vanligt. Anledningen tycks vara att det inte bara är de vanliga riskgrupperna, sjuka, äldre och spädbarn, som drabbas hårt i år. Även yngre i arbetsför ålder drabbas hårt.

Rapporterna från de åländska vårdinrättningarna vittnar om hårt tryck. Många har tvingats be om sjukintyg för att återfå pengar från resor som inte blivit av när feberångorna satt stopp för sportlovsaktiviteter. Fler än vanligt har också ådragit sig följdsjukdomar som lunginflammation på grund av influensan.

Det kan tyckas som att influensa och förkylningar är ett mindre problem. Men för samhället uppstår stora kostnader. Exakt hur stora är i princip omöjligt att räkna ut, men det handlar om stora pengar.

I en undersökning som gjorde i Sverige och presenterades 2009 räknade fem forskare fram att förkylningar och allergier i Sverige gjorde att varje arbetande människa i Sverige är borta från jobbat i snitt 5,1 dagar per år. De räknade sedan ut värdet av detta i reda pengar och fann att det motsvarade 653 euro per person.

De rinnande näsorna, hostningarna och febern beräknades alltså kosta Sverige 2,7 miljarder euro varje år i produktionsbortfall. Lika mycket som alla trafikolyckor i landet, enligt rapporten.

Om vi, helt ovetenskapligt och utgående för att de svenska förhållandena kan överföras, räknar vad det skulle innebära på Åland blir kostnaden (utan uppräkning för de senaste sex åren) i runda slängar tio miljoner euro.

Samtidigt som vi lite till mans gör oss roliga över klena karlar som drabbas av ”man cold” eller sitter och snörvlande irriterar oss på kollegor som är lite ynkliga och ”smiter” hem från jobbet för att de hostar lite grand, kostar alltså just detta vårt samhälle 10 miljoner.

Det är ungefär hälften av det underskott som landskapsregeringen konstaterat för att den åländska ekonomin ska kunna kallas för ”hållbar”.

Till detta ska förstås också läggas det mänskliga lidande som sjukdomarna orsakar. Just i år är detta än värre. Följdsjukdomarna har som sagt varit vanligare här på Åland, och både i Finland och Sverige har det rapporterats om att ovanligt många har blivit ovanligt sjuka. I Skåne, till exempel, räckte inte intensivvårdsplatserna till utan landstinget var tvunget att hyra platser i Köpenhamn för att klara vården för de svårast sjuka.

Förkylningar är svårt att vaccinera sig mot, men det går att göra med säsongsinfluensan. Varje år erbjuds ålänningarna att vaccinera sig från oktober fram till dess att ”flunsan” bryter ut. Tyvärr är det för få som hörsammar kallelsen.

Men det är inte det enda felet vi gör. Vi har hög arbetsmoral och stannar för länge på jobbet när vi blir sjuka. Det är just då, i början av sjuktiden, som vi smittar som värst. Så genom att vara för lojala mot våra arbetskamrater går allt för många av oss dem en björntjänst och agerar i stället smittspridare.

Tvätta händerna, vaccinera dig i höst och vila när du blir dålig. Det kostar massor om du inte gör det.