DELA
© Nya Åland
Foto: Stefan Öhberg

Hur mår SÅHD-samarbetet?

Förslaget om Kyrkby högstadieskolas om- och tillbyggnad fortsätter stöta på patrull vilket spär på irritationen medlemskommunerna emellan.

Hur står det till med samarbetet, egentligen?
Förslaget om Kyrkby högstadieskola återremitterades till förbundsstyrelsen igen, med andra ord fortsätter följetongen om huruvida Södra Ålands högstadiedistrikt ska bygga ut KHS för 3,1 miljoner euro eller inte. Beslutet på torsdagens möte blottade återigen meningsskiljaktigheterna.

Eckerö och Hammarland vill inte att om- och utbyggnaden ska bli av utan att andra alternativ utreds. Jomala och Lemland är ivriga att sätta spaden i marken.

Södra Ålands högstadiedistrikt var utgångspunkten när de nya kommungränserna presenterades. I stället för landskapsregeringens ursprungliga förslag ville Eckerö och Hammarland gå samman med Jomala, Lemland och Lumparland. Det redan existerande samarbetet i högstadiedistriktet utgjorde en bra utgångspunkt för en kommunsammanslagning, ansågs det. Tongångarna var tidigare i år att om antalet kommuner måste bli färre, var alla andra alternativ otänkbara.

Men nu knakar det i fogarna. KHS-frågan har blivit en territoriell kamp mellan de västra kommunerna och de östra.

Förespråkarna för om – och tillbyggnaden vill se till att KHS kan ta emot de 348 elever som nästa år ska få plats i skolan som nu är dimensionerad för 330 elever. Antalet elever förväntas även växa i framtiden vilket innebär att problemet måste få en lösning snart. Redan före torsdagens möte hade representanter för Eckerö och Hammarland presenterat argument för att i stället ha två separata skolor. De kritiserat utbyggnadsförslaget för att vara för dåligt underbyggt och att det riskerar att inte hålla budgeten.

Hammarland och Eckerö vill i stället att en ny skola byggs på västra Åland, någonstans på axeln Möckeö-Näfsby, med motiveringen att en stark befolkningsutveckling är att vänta. 2001 gjordes en utredning om en högstadieskola i Näfsby för elever från Eckerö, Hammarland och västra Jomala. En av orsakerna till att projektet inte har förverkligats är att det beräknas bli dyrare än utbyggnaden i KHS. En annan orsak är att Jomala var ovilligt att gå med på ett förslag som innebär att Jomala-elever behövde åka till Hammarland och att elevunderlaget då skulle bli för litet.

Att tycka olika i sakfrågor är en del i den demokratiska processen. Men för ett utökat framtida samarbete i en gemensam kommun skapar meningsskiljaktigheterna en minerad terräng.

– Jomala kommun sätter tonarten och vi andra får bara följa med bäst vi vill, sade Nina Andersson som representerar Eckerö på förbundsmötet i torsdags.

Jomala kritiseras alltså nu för ett dåligt samarbetsklimat, samma orsak som Jomala har uppgett för att med näbbar och klor undvika ett samgående med Mariehamn i kommunfrågan. Förbundets starkaste aktörer tycks redan ha bestämt sig för hur det ska vara och förslaget om vidare utredning tycks mest ses som ett farthinder.

Den frågan som lär oroa de mindre kommunerna mest är om KHS-bygget bara är försmaken på hur den kommande kommunen ska skötas.

Den åttonde januari är det återigen dags för förbundsfullmäktigemöte i Södra Ålands högstadiedistrikt. Då får vi se om någon lyckas bryta dödläget.