DELA
© Nya Åland

Geta vågar analysera och tänka nytt

Geta lägger rekryteringen av en ny kommundirektör på is.

I stället vill man se vad kommunen faktiskt behöver.
Getas kommunstyrelse föreslår för fullmäktige att rekryteringen efter en ny kommundirektör avslutas. I stället vill man anställa Carolina Sandell på deltid för att arbeta med en reformering av hur kommunen är strukturerad – och hur tjänsterna och eventuella samarbeten med andra kommuner ska se ut.

Första reflektionen är att kommunstyrelsen i Geta gör helt rätt. Det blev fel när man utlyste kommundirektörstjänsten efter avgående Mathias Styrström, utan att ha tänkt igenom vad man egentligen ville ha. I annonsen var man vag om hur många procent tjänsten omfattar, och det är trots allt en viktig del i en ansökan, att veta hur mycket man ska jobba.

Men man var också för snabba i vändningarna eftersom kommunen inte beslutat vilken struktur man vill ha. Ska det vara en kommundirektör av klassiskt snitt att styra över en liten kommun med få anställda, eller ska man ”köpa in” sig på en annan kommuns (läs: Finströms) kommundirektör? Eller ska man söka än djupare samarbeten med de andra norråländska kommunerna? Det vet man inte i dag, och därför var det ett moget beslut att dra i nödbromsen.

Att man nu i stället föreslår att anställa Sandell till en utredande tjänst (med en del av kommundirektörens ”vanliga” arbetsuppgifter) är också klokt. Geta ger sig själv till i mars att bestämma hur nämnderna ska vara uppbyggda, men också hur samarbetena ska se ut. Mest aktuellt verkar ett KST-samarbete i norr vara, men samtidigt finns tankar på andra områden också.

Det här är både bra, och väldigt intressant sett till hur debatten nu börjar ta fart kring kommunstrukturen på Åland.

De små kommunerna, dit Geta hör, är de som är allra mest känsliga för svängningar i konjukturen, för invånare som behöver specialvård och för in- och utflyttning. Det svänger snabbt från plus till minus, och de har inte samma möjlighet att parera svängningarna som de större kommunerna.

Därför är det inte överraskande att de också är i de små kommunerna samarbetsplanerna smids varmast just nu. Getas kommunstyrelseordförande, Ingvar Björling, är besviken på att KST-reformen nu i bästa fall skjuts på framtiden, i värsta fall faller helt och hållet. Ur hans perspektiv hade en övergripande, helåländsk socialtjänst gjort att Geta hade fått en tryggare grund att stå på.

Nu ska några norråländska kommuner försöka bygga en ny grund, kanske lyckas man, kanske blir det trots allt ett KST om några år om kommunerna inte får till det.

Kontentan blir ändå att det rör på sig kring kommunfrågan. Under hotet att landskapet tar i med hårdhandskarna och tar till tvångsmedel för att skapa mellan- eller överkommunala samarbeten har sådana hamnat på agendan på flera håll.

Det är en väldigt bra utveckling för Åland. Inom område efter område kan man samordna verksamheter i en större organisation, men ändå behålla de lokala inslagen. Därtill borde detta rimligtvis också innebära att man kan spara pengar genom att ha färre anställda.

Under bilan börjar alltså riktningsförändringen komma. Getas initiativ är ett tydligt initiativ till att våga ifrågasätta dagens sätt att driva kommunen. Fler borde göra på samma sätt. Att då och då stanna upp, analysera och om det behövs tänka nytt är nyttigt inom alla organisationer, också de offentliga.

Nu är frågan vilka som följer efter?