DELA
© Nya Åland
Foto: "Paasikivi" ­- Wikimedia Commons

Ett grått val med en åländsk knorr

President Sauli Niinistö ser ut att gå mot en överlägsen seger i valet den 28 januari.
Men ålänningarnas röster är det tuffare konkurrens om.

72 procent. Så stort är riksstödet för den sittande presidenten Sauli Niinistö, som ställs upp av en oberoende valmansförening, enligt fredagens opinionsundersökning av Yle.

Med allra största sannolikhet väljs Niinistö redan i första omgången, eftersom tvåan Pekka Haavisto (Gröna) i nuläget bara har ett stöd på drygt tio procent. Resten av kandidaterna är akterseglade vilket är den främsta orsaken till att valkampanjen har varit tämligen lam.

Det är naturligt att de andra kandidaterna går på halvfart i ett lopp som redan är avgjort. Det är heller inte ovanligt att finländarna väljer den sittande presidenten, bara en gång sedan det nuvarande valsystemet infördes 1994 har ett presidentval gått till andra omgången när en sittande president har ställt upp. Tarja Halonens omval gick till andra omgången, mot just Niinistö, där Halonen vann en knapp seger.

Niinistö blir president, men de åländska rösterna kan gå i en annan riktning.

Nils Torvalds , som ställer upp för Svenska folkpartiet, är förhandsfavoriten på Åland. Han är bekant för ålänningarna i sin roll som EU-parlamentariker, han besöker Åland relativt ofta och syns i de båda lokaltidningarna bland annat som kolumnist. Ålänningarna brukar också av tradition välja SFP-kandidaten.

Senaste valet 2012 fick dåvarande presidentkandidat för SFP Eva Biaudet en klar majoritet av ålänningarnas röster i den första omgången. Torvalds däremot är en av få kandidater som är för att Finland ska gå med i NATO, det kan försvaga hans stöd bland ålänningarna.

Pekka Haavisto är utmanaren. Haavisto som 2012 besegrade Niinistö med god marginal på Åland är en kandidat som även i år kan klara sig bra. Haavisto gjorde ett bra val på Åland förra gången, bland annat för sin tydlighet i ställningstagandet för minoriteter, den gröna politiken och som en motreaktion på det sannfinländska som har vunnit mark i Finland.

Att Haavisto fortfarande finns i ålänningarnas minne är inte osannolikt när de går till valurnorna i slutet av månaden.

Sauli Niinistö är en bra Ålandspresident, eller åtminstone en helt okej sådan. Han har markerat för Ålands och Svenskfinlands del när det har varit nödvändigt, han har klarat av representationsuppdrag på svenska och han har visat förståelse för de åländska frågorna i vilka presidenten fortfarande har en viktig roll.

Han är förstås inte den starkaste kandidaten för Åland och svenskan sett till hela startfältet, men kommer knappast att göra oss besvikna de kommande sex åren. Han lär dock inte nå upp till den popularitetsnivå som hans företrädare Tarja Halonen hade bland ålänningarna.

Trots att valet ser ut att vara avgjort finns flera aspekter som gör 28 januari till en hyperintressant dag på Åland. Då är det även dags för den riktgivande folkomröstning som hålls i sex åländska kommuner. I Eckerö, Hammarland, Sund, Saltvik, Vårdö och Brändö röstar invånarna inte bara på sin presidentkandidat utan även kommunstrukturen.

Vad som i alla fall är sannolikt är att folkomröstningen om kommunstrukturen kommer att ge presidentvalet en skjuts i dessa kommuner, de flesta av dem som låg under det redan rekordlåga genomsnittet för valdeltagandet på Åland från 2012.