DELA
© Nya Åland
Foto: Julia Johansson

Dystra utsikter för den åländska EU-platsen

Åland har rätt till en plats i Europaparlamentet, Åland har lovats en plats i Europaparlamentet och Åland vill ha en plats i Europaparlamentet.

Men någon åländsk Europaparlamentsplats ser det inte ut att bli.
I lagtingsdebatten i onsdags var så gott som alla partier överens om att den extra EU-platsen som tillfaller Finland i och med brexit ska gå till en egen åländsk valkrets till Europaparlamentet.

Det främsta, och bästa, argumentet för Åland är det faktum att den inskränkning i självstyrelsen som EU-inträdet medförde inte har kompenserats på EU-nivå. De åländska argumenten håller, Åland har ett rättmätigt anspråk på platsen. Det bekräftas också av att Finland vid ett flertal tillfällen har erkänt Ålands rätt till representation. Dåvarande statsminister Matti Vanhanen (C) fattade ett principbeslut som stöder det åländska anspråket på en EU-plats 2009 i samband med att lagtinget skulle godkänna Lissabonfördraget. Vanhanen har även senare hävdat att han anser att Åland har rätt till EU-platsen. Grundlagsutskottet konstaterade senast i april att det inte finns några juridiska eller konstitutionella hinder för att Åland ska få en egen plats.

Men bara för att det inte finns några hinder betyder det inte att den politiska viljan finns.

I dagsläget har SFP uttalat sitt stöd för Ålands önskan, i övrigt är fältet splittrat. Statsminister Juha Sipilä (C) har något försiktigt uttryckt stöd för Ålands sak men beslutet hur den extra platsen ska fördelas kokar sist och slutligen ner till politik. Och bland riksdagspartierna finns nu flera som ser chansen att utöka det egna inflytandet genom att ta den extra platsen i kommande EU-val. De partier i riket som bedömer att de kan nå det extra mandatet vädrar nu morgonluft och kommer således inte frivilligt släppa den fjortonde EU-platsen till Åland.

Det är den främsta orsaken till att stödet för en åländsk EU-parlamentsstol för ålänningarna är försvinnande liten, oavsett hur bra argument det åländska lagtinget kommer med.

Ett annat argument som i riket lyfts mot Ålands önskan om parlamentsplatsen är att den åländska andelen av landets befolkning är för liten. Men om befolkningsargumentet hade tillämpats på europeisk nivå skulle Finland i stället för sina snart 14 platser enbart ha åtta. Samma princip borde således även gälla inom landet vilket gör befolkningsmängdens storlek mindre betydande. Ålands rätt till EU-platsen handlar om vilken makt lagtinget avstod i samband med EU-inträdet, inte hur många människor som bor på Åland.

Det skulle vara oerhört synd om Åland inte får parlamentsplatsen. Det hade verkligen varit en fjäder i hatten för Finland som land att erbjuda en egen valkrets till ett självstyrt område. Det hade visat att Finland tar sina löften till den åländska autonomin på allvar. Men de politiska intressena tycks göra det svårare att driva frågan i mål.

Om Åland inte skulle få en plats nu betyder det ändå att riksdagen i framtiden har möjlighet att godkänna ett eget valdistrikt för Åland, och således till nästnästa EU-val kan uppfylla sitt löfte till Åland. Men om platsen redan har erövrats av något av rikspartierna lär tröskeln för att gå med på en åländsk valkrets bli ännu högre i framtiden.

Chansen är störst nu, men tyvärr tycks den ändå vara väldigt liten.