DELA
© Nya Åland

Dålig idé att drogtesta i åländska skolor

Vill du att ditt barn drogtestas i skolan?
Vill ditt barn drogtestas i skolan?
Vad blir konsekvenserna av att skapa ett system där misstron mot ungdomar är så kompakt att man inför slumpmässiga tester för att hitta dem som brukar eller missbrukar droger? Alla ungdomar, också den majoritet som aldrig ens provat på nånting.
Motsvarar nyttan av drogtesterna besväret och skadan av dem i form av förlorat förtroende och regelmässiga kränkningar av unga människors integritet?

Låt mig säga det direkt. Oanmälda, slumpmässiga drogtester är en dum idé. Den avskräckande effekt som en parlamentarisk grupp under ledning av liberalen Åke Mattsson tänker sig ska uppstå, är marginell. Ungdomar som knarkar slutar inte med det för att det finns en liten risk att de åker fast i ett test.
Den frekvens och urvalsprincip man kunde tänkas använda gör testerna oanvändbara som grundmaterial för statistik om droganvändning.

Däremot finns det en hel rad svårigheter med både själva testningen, hanteringen av resultaten och ansvaret för dem. Bara för att rada upp några:
Vem ska utföra testen?
Vem ska välja ut vem som ska testas?
Vem ska ha tillgång till resultaten?
Ska föräldrar informeras om positiva resultat?
Vilka andra ska informeras? Polis? Sociala myndigheter? Lärare? Andra elever?
Hur upprätthålls sekretessen?
Vad händer med elever som säger nej till att testas?
Vad gör man med den information man får? Säg att en elev visar sig ha rökt hasch. Vad ska skolan göra med den informationen? Utdela varning?

Risken med förment aggressiv drogbekämpning som denna är att den förefaller väldigt resolut men i praktiken åstadkommer mycket små resultat.
Den tar resurser från det som verkligen är viktigt, det vill säga det högst odramatiska förebyggande arbete som är vanlig vardag, vanliga fritidssysselsättningar, tillräckliga resurser i skolan, tillräckliga resurser för polis, tull och sjukvård.

Det finns nu en gång för alla inga mirakellösningar mot ungdomars drogmissbruk. Tillgång, drogkultur, grad av desperation, brist på alternativ, nyfikenhet är faktorer som påverkar i mycket högre grad än den eventuella rädslan att åka fast.
Vore det inte så skulle väl inte så överväldigande många åländska ungdomar supa sig fulla på stan, där risken för upptäckt ändå är relativt hög.

I en kommentar till artikeln om drogtester på Nyans hemsida skriver signaturen ”Integritör” att man först bör införa slumpmässiga alkohol- och drogtester i lagtinget innan man gör det i skolorna.
Ja, varför inte. Om lagtingets ledamöter tycker att det är rimligt att varje barn i våra skolor kan drogtestas, så varför inte också ha koll på lagstiftarna. Statistiskt sett borde det ju finnas åtminstone någon som dricker för mycket bland de 30, och om inte annat kan testerna tjäna ett avskräckande syfte. Eller?

Drogbekämpning i all ära, men detta är att gå för långt. Kasta förslaget där det hör hemma, i papperskorgen. Och koncentrera drogbekämpningen på det långsamma, det långsiktiga och det alldeles sakligt odramatiska.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax