DELA
© Nya Åland

Dags byta lönesystem inom skärgårdstrafiken

När det är så krångligt att räkna ut lönen att proffs inte klarar av det, då är det dags att göra något radikalt. Byta till ett enklare system.
Landskapets lönekontor sitter som bäst och sliter med att korrigera löner, som har betalats ut till landskapets färjanställda sedan 2002. Lönerna har blivit för låga och nu måste man går igenom alla arbetsjournaler för alla anställda ombord för en femårsperiod.
Verkar det riktigt klokt?
Klokt är det på så sätt att de som jobbar har rätt till sin lön. Vilken den lönen skall vara har man däremot inte varit på det klara med innan Högsta domstolen gav besked för ett par år sedan. Då gällde det en matros på en av vägverkets förbindelsebåtar på rikssidan, men samma knöliga system gäller på Åland.

I det protokoll som landskapsregeringen och sjöfacken skrev under i somras ges exempel på hur en lön räknas ut för en AT-matros.
Själva lönen är i det här fallet 1.909 euro. För beredskap – ett fast månatligt tillägg – tillkommer 116 euro. Så finns helgersättning enligt timjournal 177 euro, skiftestillägg kväll enligt timjournal 22 euro, skiftestillägg natt enligt timjournal 7 euro.
Och så vederlagsersättning för 17,5 dagar 354,54 euro.
Vad är detta sista? Det var nämligen där det gick fel. De ombordanställda får vederlagsledighet som ersättning för övertidsarbete. För den ledigheten betalas förhöjd lön med 18 procent. Den förhöjningen skall också ges på helgersättningar och skiftestillägg.
Månadslönen på 1.909 euro stiger till 2.585,54 euro när allt är rätt räknat.

Det finns säkert historiska förklaringar till det märkliga systemet för löneuträkningen, men rationellt verkar det inte vara. När lönerna har räknats ut på Åland så har det dels blivit för få vederlagslediga dagar, dels har något av tilläggen inte beaktats när vederlagsersättningen har beräknats.
Begrunda detta: ”Till de under en månad uttagna vederlagstimmarna adderas ledig tid under lördagar, söndagar och helgdagar. Helt ledig lördag, söndag eller helgdag räknas som åtta timmar ledig tid. Vid arbete under åtta timmar sådan dag minskas antalet lediga timmar i motsvarande grad. Sådana dagar före helg då ordinarie arbetstid är tre timmar räknas i detta hänseende som åtta timmar ordinarie arbetstid. Semester räknas till den sista semesterdagen, ….” Och så vidare.
Eftersom detta finns avtalat så har någon förstått vad det handlar om. Men man gör det inte lätt för sig.

För drygt två år sedan, i samband med att avtalen förlängdes med två år, kom man överens om att se över systemet. Som det är nu, med en låg grundlön och massor av tillägg, är det svårt för såväl arbetstagare som arbetsgivare att överblicka slutresultatet.
Från landskapsregeringens sida sneglade man så smått på det system som tillämpas inom utrikessjöfarten, där det är flexiblare. Man kanske inte rakt av kan jämföra arbetet på Knipan mellan Svinö och Föglö med arbetet på Ålandsfärjan mellan Mariehamn och Kapellskär eller Eckerö mellan Berghamn och Grisslehamn, men så väldigt stor skillnad kan det inte vara.
Vad har hänt sedan dess? Det har varit väldigt tyst, men det brukar ju sägas att det som stort sker, sker tyst. Vågar vi hoppas på det?
Vem förlorar på ett enklare system, där var och en själv kan kontrollera att den lön som betalas ut är rätt uträknad?
Det enda man behöver komma överens om är hur mycket grundlönen skall höjas för att de mest krångliga tilläggen skall kunna skalas bort.
Det är väl där problemet ligger.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax