DELA
© Nya Åland
Foto: Madelen Holmström

Arbetsavtalsrätten – en framtidsfråga

Just nu har Åland inget stort behov av att ta över arbetsavtalsrätten.

Men debatten om övertagandets för- och nackdelar kunde med fördel inledas nu.
Åsikterna om Ålandskommitténs förslag till ny självstyrelselag är många. I de 24 utlåtanden som klarade fredagens deadline finns det ändå en punkt som stöter på mer motstånd än andra: förslaget att Åland ska kunna överta arbetsavtalsrätten när Åland och statsrådet kommit överens om de ekonomiska och administrativa konsekvenserna av övertagandet. Om parterna är överens får Åland själv bestämma om arbetsavtal, kollektivavtal och annan lagstiftning om anställdas rättigheter och villkor i arbetsförhållanden.

I dag har den offentliga sektorn, landskapet och kommunerna på Åland, redan en egen arbetsavtalslag. Det har fungerat bra. Men det verkar inte dämpa kritikernas oro om den illojala konkurrens som kan uppstå om också den privata sektorn på Åland tillåts skriva egna avtal där försämrade villkor blir en konkurrensfördel gentemot resten av företagen landet.

Riksfacken är överens: ett land, en arbetslagslag.

En som inte skräder med orden är fackförbundet Akavas ordförande Sture Fjäder. Under en presskonferens i veckan konstaterade han att det för honom fortfarande är oklart varför Åland skulle ta över arbetsavtalsrätten.

– Jag tror inte den här tanken flyger. Jag kan inte förstå varför den finska regeringen skulle vilja ta en strid med 2,5 miljoner löntagare, sade Fjäder.

Det är inte bara riksfacken som avogt inställda till den potentiella förändringen. Fjäder får medhåll av de stora facken på Åland. Arbetsavtalslagen är stor och komplicerad. Dessutom finns inte kompetensen eller de ekonomiska resurserna på Åland för att ta över behörigheten i nuläget, motiverar facken i sina utlåtanden.

Hur Finlands näringsliv EK ser på frågan är oklart. Intresseorganisationen har inte lämnat in något utlåtande.

Den allmänna trenden är att kollektivavtalen blir allt mer lokala. Företag på rikssidan utnyttjar redan den möjligheten.

Det talar för att också Åland kunde få utökade rättigheter.

Vad blir bättre om Åland tar över behörigheten?

Ålands Näringsliv ser möjligheter med förslaget. Det privata näringslivet på Åland är betydligt mer fokuserat på tjänster och service än det finska näringslivet. Dessutom har servicebranschen betydligt mera jobb under sommaren än på vintern.

Inom delar av det privata näringslivet finns det därför till exempel förhoppningar om att ändra begräsningar i arbetstiden och förändra söndagsersättningarna. Digitaliseringen innebär ett förändrat konsumentbeteende, allt ska finnas tillgängligt konstant, vilket syns tydligt i servicesektorn.

Rederierna i Finland är välvilligt inställda till tanken. De konstaterar att möjligheten till lokala avtal stärker självstyrelsen eftersom det gör det möjligt för självstyrelsen att beakta Ålands service- och tjänstebehov.

Sjöarbetslagstiftningen och arbetslagstiftningen på land skiljer sig från varandra. Den för Åland så viktiga sjöfarten regleras ändå med internationella konventioner och EU-lagstiftning. När de nationella sjölagarna ändras sker det också i konsensus mellan staten, redarna och facken i en delegation för sjömansärenden vid arbets- och näringsministeriet.

Sjöfarten är en stor bransch. Samtidigt finns det mängder av småbranscher på Åland. De mindre gruppen gynnas knappast av att alla små branscher måste skriva egna avtal. Dessutom får ett avtal med bara ett tiotal arbetstagare inte alls samma legitimitet som dagens breda uppgörelser.

Arbetsavtalslagen är arbetslivets grundlag. Den är en viktig grundbult som tryggar arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Den rättigheter som uppnåtts ska inte kunna tas bort i en handvändning. Samtidigt måste arbetslagstiftning kunna moderniseras för att möta dagens krav.

Ett påtagligt problem är också att arbetsmarknadsdomstolen, som är en specialdomstol, också borde kunna döma enligt den åländska lagstiftning.