DELA
© Nya Åland

Åländsk tv för ålänningar värd att uppmuntras

Nu är det faktiskt dags att få ordning på debatten kring sändningarna i Ålandskanalen. Ska den styras av avundsjuka och revirpinkande, eller viljan att erbjuda ålänningarna bredast möjliga tv-utbud?
I fredagens tidningen Åland skriver Niklas Lampi att Ålands radio och tv behöver en ny styrelse, eftersom den sittande inte skött sitt jobb som man ska.
Så långt är vi överens. Ålands radio och tv har under denna mandatperiod stått inför utmaningar som både kunskapsmässigt och politiskt blivit övermäktiga.

Sedan kör Lampi helt vilse, och det gör han i vanlig ordning för att han inte kan fördra det faktum att delvis Nya Åland-ägda Åland24 finns och verkar på Åland, även i den infrastruktur som administreras av Ålands radio och tv.
Vore det något annat bolag som höll på med kommersiell tv på Åland vore tonen hos en övertygad marknadsliberal som Niklas Lampi en helt annan.

Det finns några frågor man bör ställa, men som trots enträgna försök inte besvarats på fyra år.
Den viktigaste är: Varför är de aktörer (Åland24, TV-Max) som vill sända lokalt producerad tv de enda som betalar för att synas i det åländska tv-utbudet?
Vem har den inställningen till lokal företagsamhet, att all annan tv-produktion på finska och svenska är viktigare för ålänningarna än just det som produceras på Åland?
Finska kommersiella kanaler betalar inte. Svenska kommersiella kanaler betalar inte. Infrastrukturen (Smedsbölemasten och driften av den ) kostar inte mer för Ålands radio och tv eller för skattebetalarna för att en kanal används för åländskt innehåll.

Niklas Lampi tycker att det är för billigt för att Nya Åland genom Åland24 har en fördel som tidningen Åland saknar i mediakonkurrensen. Det kan man på sitt sätt förstå, men det är inte det Ålands radio och tv ska basera sina beslut på.
Så är det nu inte heller. Det är värre än så.

Roten till problemet ligger i att Ålands radio och tv är ett public service-bolag med egen programproduktion OCH ägare och administratör av den åländska infrastrukturen för tv-mediet. Ålands radio och tv har alltså ett intresse av att den ena handen håller tillbaka kommersiella konkurrenter, medan den andra handen utvecklar egen tv-verksamhet.
Så har det sett ut under hela Åland24s existens, och man kunde fylla en roman med alla de förvecklingar som varit. Det behöver vi inte göra.

Ska det bli någon ordning på det här (och låt oss hoppas av Åland24 överlever tills dess), så måste infrastrukturen och programproduktionen säras åt.
Det bolag som förvaltar infrastrukturen ska ha som uppdrag att se till att ålänningarna får bredast möjliga tv-utbud, och att man, självklart, ger lokala aktörer allra minst samma möjligheter som svenska eller finska kommersiella tv-kanaler.
Inte finns det någon annanstans i världen regeringar som envisas med att sätta hinder i vägen för sina egna företagare. Det händer att man rent av stöder dem, men det är väl inte att tänka på.

Dessutom behövs klara regler för hur tider fördelas, när de fördelas, vilka parametrar som ger fördel (nytt innehåll, lokalt innehåll, rörligt-statiskt) och hur det livsviktiga public service-utbudet säkras.
Det är ett grannlaga arbete, och det har inte sittande styrelse och vd för Ålands radio och tv klarat av.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax