DELA
© Nya Åland

Acceptera inte utpressning, låt Englund åka till Bryssel!

Vad har vår politiska ledning gjort – och när – som kan ödelägga hela Ålands ekonomi?
Av uttalandena att döma förstår man att det är något riktigt, riktigt illa. Något som får EU att upphäva skatteundantaget, allra minst.
Skall vi tro på det?
Om Anders Englund (C) inte får som han vill åker han till Bryssel och berättar någonting. Vad?
Inför det hotet verkar resten av (C)-gruppen vika sig. Alltså upplever man hotet som verkligt. – Att hota med att ödelägga Ålands ekonomi om man inte får som man vill är inte hållbart och jag tror inte det fungerar en gång till, sade trafikminister Runar Karlsson (C) i gårdagens Nya Åland om Englund.
Det handlar om skatteundantaget, Englund vill berätta för EU (eller vill han?) hur Åland har utnyttjat skatteundantaget.
Vad är det Englund har upptäckt som kan rasera Ålands ekonomi om han berättar om det i Bryssel? Någonting som är så fult att EU kan få för sig att ta bort skatteundantaget? Utan skatteundantag ingen taxfree och därmed svikande passagerarsiffror som med tiden ger färre färjförbindelser.
Men vad, Englund? Vad har du att komma med om det mot din vilja införs matpauser på Töftöfärjan?

Skatteundantaget har lett till att alla – väldigt många – passagerarfartyg i trafik på norra Östersjön tar i land på Åland. Efter att Åland blev ensamt om att ha kvar taxfree-möjligheten har vi fått in såväl Helsingforsfärjorna som senare passagerarfärjorna mellan Stockholm och Tallinn.
Borde man från åländsk sida sagt nej till dem? Var det att överutnyttja skatteundantaget?
Nejet borde i så fall ha kommit när Helsingforsbåtarna ville in, alltså Viking Line och Silja. När väl de tilläts komma in för att få taxfree-försäljning ombord så var det knappast möjligt att säga nej till Tallink. Då hade det handlat om att snedvrida konkurrensen.
Plus att, om nu EU efter alla dessa år tycker det är för mycket trafik på Åland så drar man knappast bort skatteundantaget. Man ber i så fall Åland strama till det hela. Raserar det landskapets ekonomi?

Skatteundantaget har lett till att Posten bygger ut år för år. Snart täcker man halva området mellan Hammarlandsvägen och flygfältet. Postverksamhet är det inte man sysslar med. Det är momssmitning.
Massutskick, som egentligen skulle gå från Sverige till Danmark eller något annat land inom EU skickas från Åland. Här finns varulager, förpackningsmaskiner, adresseringsapparatur. Och den egentliga avsändaren i Sverige slipper betala moms. Någonting åt det hållet.
Skatteparadis brukar sådant kallas och det är vad landskapsägda Posten sysslar med. Är det illa nog för att EU skall förklara att Åland har gjort bort sig och inte kan ha kvar skatteundantaget?
Eller skulle EU, i den mån man bryr sig om hela saken, be Åland lägga av med verksamheten? Och skulle det i så fall ödelägga Ålands ekonomi?

Det är i den riktningen tankarna går när man hör om ”Brysselhotet”. Men nej. Anders Englund är inte emot taxfree. Han är inte emot momssmitning. Vad han är missnöjd med är att de pengar som kommer in fördelas ojämnt över landskapet.
Vilka pengar vill han fördela? De som staden tar in i hamnavgifter? Och hur skulle det gå till? Eller de som skatteparadisposten tillför landskapets kassa? De kanske redan ingår i det som går till skärgårdstrafiken?
På vilket sätt tror man EU kan påverka den interna fördelningen på Åland?
Och varför blir centergruppen så skakis så man inte vågar ta beslut? I princip är man med på att spara, men i praktiken går man emot.
Jo, om Englund åker till Bryssel och får gehör så kanske någon börjar ställa frågor. Och det är så jobbigt att svara på frågor från EU så då är det enklare att ge efter. Även om Englund så att säga har fel.

En gång i världen klagade Christer Jansson (C) och Bert Häggblom (Ob) hos EU över att skattegränsen var väldigt låg mellan Åland och riket, men hög mot resten av EU. Det är möjligt att spåren förskräcker, men det kan ju inte bli fler skattegränser nu.
Så varför acceptera utpressning? Och om det räcker med att ”hota med Bryssel” för att få som man vill, vad blir då nästa fråga?

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax