DELA
© Nya Åland

130-åringen som gick i graven

Vid årsskiftet tar en 130 år lång era slut när nyhetsbyrån Finska notisbyrån läggs ner.

Nästa år är Finlands enda stora nyhetsbyrå enspråkigt finsk.
Knivdådet i Åbo, budgetnedskärningar, protesterna i Katalonien eller Sannfinländarnas utspel om svenskan. Genom åren har FNB har också serverat Nya Åland med riksnyheter.

När pressmeddelandet om att byrån läggs ner blev få överraskade. Den slutsatsen kunde de flesta dra redan tidigare i höstas när mediebolagen KSF Media (Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Östnyland och Hangötidningen) och HSS Media (Vasabladet, Österbottens Tidning och Sydösterbotten) meddelade att de tillsammans startar upp en ny nyhetsbyrå i Svensk Presstjänsts regi. Utöver de finlandssvenska tidningarna är också Svenska Yle kund hos FNB. Men eftersom Yles avtal med FNB endast sträcker sig till årsskiftet stod det klart att FNB går under när de största kunderna säger upp kontraktet.

Förvecklingarna i historien är många. En av anledningarna till att tidningshusen valde att starta en egen byrå är att de är oroade för nyhetsbyråns finska del STT. Storägaren Helsingin Sanomat har sagt upp kontraktet med STT och det finns en oro över att den finska delen av organisationen kan gå i putten. Under de fem senaste åren har hela organisationen dessutom minskat med hälften.

Att FNB läggs ned är beklagligt på flera sätt. Först och främst blir flera personer blir av med jobbet.

Vad den nya byrån Svensk Presstjänst kan och ska göra återstår att se. Verksamheten har precis startat upp.

Att ersätta FNB blir ändå inte enkelt. Bolaget har välutvecklade nätverk över hela Finland. Många anställda har ett stort journalistiskt kunnande på många olika samhällsområden. Genom finska STT har FNB haft rejäla muskler framför allt vid stora nyhetshändelser. Det är inget som någon annan tar över eller förvärvar snabbt och enkelt.

Faktum är att när FNB en gång är nedmonterat är det inte något man bygger upp på nytt. Mångfalden i det finlandssvenska medielandskapet hotar också att bli sämre då konkurrensen minskar.

I en tid när samhällsklimatet blir kyligare och attityderna mot minoriteter hårdnar behöver vi flera och inte färre kontaktytor med varandra. Risken är att nedläggningen av FNB leder till att rapporteringen om vad som händer in det finländska samhället minskar och att tidningarna endast koncentrerar sig på det som berör den egna minoriteten.

I förlängningen leder det till att de svenskspråkiga i Finland vänder sig inåt. Det är ingen bra utveckling. Om man ska ha tillit till varandra behöver man förstå varandras vardag. Att läsa om andra ökar empatiförmågan.

Detta gäller också Åland i högsta grad. På Åland gnälls det ibland om att riket håller på att tappa kontakten med landskapet. Det är lätt att peka finger. Och frågan är om inte ålänningars kontakt med riket också har blivit sämre under se senaste åren.

Väldigt många följer endast med den svenska medierna och kunskapen om vad som händer i Finland minskar. Det är en dålig utveckling eftersom vi behöver känna till vad som sker utanför Åland eftersom det hjälper oss att sätta händelser i ett sammanhang. Få händelser, framför allt inom politiken, är helt isolerade utan kopplas ofta till ett bredare nationella och internationella skeenden.

De senaste åren har finlandssvenska politiker hojtat högt om svenskspråkiga domänförluster i samband med att tingsrätter i Raseborg och Borgå lagts ner och när Vasa Centralsjukhus miste sin fullskaliga jourverksamhet. Kritiken har inte varit nådig. Men när den svenskspråkiga delen av landets största nyhetsbyrå läggs ner är det tyst.

Det är självklart att partipolitik inte ska beblanda sig i hur tidningarna styrs och innehållet i dem. Men att uttrycka sin oro över den mediala mångfalden och kvaliteten är inte partipolitik utan en sund reaktion hos en människa som bryr sig om demokratin.

Fotnot. Nya Åland har samarbetat med FNB under flera års tid.