DELA
© Nya Åland

Virtuost urval i orgelfestivalens avslutning

Den 35 upplagan av Ålands orgelfestival avslutades med en konsert i Lemlands kyrka där Markus Karas (bilden) från Tyskland spelade på den nya romatiska orgeln.
Konserten i Lemlands kyrka i lördags kväll, ”Den romantiska orgeln”, fick avsluta den 35:e åländska orgelfestivalen; detta med ett såväl virtuost som kontemplativt urval av kompositioner. Det är en fin gest av festivalledningen att avrunda med den nya orgeln, denna ”juvel” bland åländska orglar, – för rondören i dess klang och dess fräschör.
Programmet inleds med orgelsonat nr 3 av Mendelssohn, ett primärverk för orgel av denne, och samtidigt lämpligt som start, eftersom det presenterar den nyromantiska Paschenorgelns klangmöjligheter – en sonat med stundtals intrikat stämväv och stundtals majestätiska höjder, som Markus Karas spelar väl, med rik och ordentlig registrering.
Att orgeln har fått en fransk-romantisk stil innebär samtidigt att den har en så kallad symfonisk stil. Det märkts tydligt att tonsättarna den här kvällen, inklusive Mendelssohn, som ju numera är en av de mest populära tonsättarna från den romantiska eran, lämpar sig väl för det klang- och uttrycksmaterial som den 19-stämmiga orgeln kan skapa.
Sedan följer en rad av verk som alla visar prov på den fina akustiken och orgeln; under de vita valven ljuder tonkavalkaderna av Louis Viernes, Max Regers, Maurice Duruflés kompositioner; de är något likartade i sitt stämningsläge och sin stil.
Jag tycker att höjdpunkten blir César Francks Preludium, fuga och variation i h-moll, en musikalisk triptyk som visar prov på Francks sällsynta begåvning och improvisatoriska ådra. Franck är ju känd för sin kontrapunktiska komplexitet, sin senromantiska harmonik och den graciösa modulationen av tonarter; och Karas får verkligen det meditativt klagande preludiet att andas, jubla och leva, liksom den outgrundliga fugan och den smakfulla variationen.
Markus Karas spel är genomarbetat och utsökt, stämföringen hela tiden smakfull och kongenial. Det står klart att det nya instrumentet är honom värdigt och att kyrkan är en utmärkt konsertkyrka numera.


Årlig orgelfeber
Ålands orgelfestival, denna årliga orgelfeber, är idag närmast en institution i det åländska kulturlivet; dess 35 åriga historia väcker vördnad.
En orgelfestival av det här snittet, med sina eldsjälar, markerar en kontrast till övriga sommarevenemang; och det kan tyckas behövas ett meditativt djup med oförglömliga musikaliska upplevelser en sommar som denna.