DELA
© Nya Åland

På fredag spelar Erkas kvinnor

På fredag är det premiär för Robert Liewendahls nyskrivna pjäs ”Kvinnorna på Erkas”, uppförd av Wårdö teater.
I pjäsen problematiseras bland annat frågor om genus och föreskrivna könsroller. Kärlek och svek är dock pjäsens mest centrala teman.
– Den erbjuder både skratt och gråt, säger Liewendahl till Nya Åland.
Efter att har repeterat i tre månader längtar nu skådespelarna i ”Kvinnorna på Erkas” efter att få spela inför publik.
– Det har varit ett mycket intensivt arbete. Vi har jobbat på helgerna och dagarna har blivit långa. Alla känner sig nu redo att möta publiken, säger Liewendahl.
Pjäsen bygger på en sann historia om familjen Vilhelm och Vilhelmina Mattson som bodde på kaptensgården Erkas under perioden 1875-1905. Med utgångspunkt i källmaterial så som brev, fotografier och dagböcker har Liewendahl försökt återskapa händelserna knutna till familjen.


Begränsad könsroll
– Handlingen har centrerats kring kvinnorna i familjen. Vilhelm och Vilhelmina fick fyra döttrar, och bara en son. I den därpå följande generationen blev det sex döttrar. Detta har lett till att kvinnorna dominerar i framställningen.
Pjäsen utspelar sig under en tid då kvinnors liv som regel var mycket begränsat. Är en ”begränsande kvinnoroll” något som aktualiseras i pjäsen?
– Det är det absolut. I centrum för handlingen står dottern Ida, spelad av Sara Henriksson. Hon är en flicka som inte vill låta sig hindras av förväntningar knutna till hennes kön. Hon går mot strömmen i allt hon gör och nöjer sig inte med ett patriarkaliskt sätt att se på tillvaron. Men det finns även exempel på kvinnor som låter sig underordnas utan att ifrågasätta något.
Robert Liewendahl berättar att också frågan om en begränsande syn på ”manlighet” problematiseras i pjäsen. Den ende sonen i familjen, Sixtus, känner att han inte kan leva upp till sin fars förväntningar om hur han bör vara och agera som man. Fadern vill ”göra karl” av honom och behandlar honom väldigt strängt, något som Sixtus inte riktigt kan hantera.


Öde, kärlek och svek
Liewendahl framhäver att ödet innehar en viktig roll i pjäsen. Efter att ha utforskat det rika källmaterialet, säger han sig ha fått en större förståelse för personerna och deras handlingar.
– Först kanske man tänker ”Hur kan en människa göra så mot en annan?”. Men så tycks det som att vi vore styrda av ödet på något sätt. En liten händelse påverkar en annan händelse, som i sin tur påverkar nästa. Så har man plötsligt katten på råttan och råttan på repet och allt får enorma proportioner, säger Liewendahl.
Pjäsen inbjuder till både skratt och gråt, menar Liewendahl. Utan att avslöja för mycket säger han:
– Den handlar om kärlek med stort K och om Svek med stort S. Första akten är av ett lättsamt slag, men i akt två hopar sig på molnen på himlen.
Liewendahl tycker att ett trevligt inslag i pjäsen är att det sjungs en hel del gamla åländska folkvisor, som Gunilla Boman övat in med ensemblen.


Regnjackor och skärmmössor
Pjäsen ska spelas utomhus, vid Erkasgården på Vårdö.
– Börjar det regna så har vi 240 regnrockar som vi kan dela ut till publiken. Är det gassande sol finns det skärmmössor att låna, berättar Liewendahl.
Man använder samma läktare som vid Katrinapjäsen, så Liewendahl kan garantera alla besökare god sikt.
I pausen står Vårdö byalag för kaffeservering. Liewendahl betonar hur stor hjälp man fått av Vårdös byalag, som bland annat tillhandahållit mat och kaffe vid repetitionerna.

LINNEA TILLEMA


Foto: ERKKI SANTAMALA

erkki.santamala@nyan.ax