Kulturnotiser
Ett preliminärt
program för
Mariehamn Winter Jazz finns på hemsidan, www.winterjazz.nu. Där kan man bland annat läsa att bland andra Lars Erstrand Four inleder Mariehamn Jazz & Roots onsdagen den 7 februari på Park. På torsdag kväll på Park spelar Funky Phish och Ett Ett Två.
Maria Stenberg duo, T-Time, Niklas Winter Quartet East och Hacke Björksten tillsamman med Vladimir Shafranov är andra som uppträder under festivalen som pågår mellan 7 och 11 februari.
Leo Löthman hyllas
i Vasabladet
i en recension av Anna Möller-Sibelius. Det är hans senaste bok ”Isnätter” som recenserats och Möller-Sibelius skriver bland annat att ”Löthman är en berättare av Guds nåde!” och att det finns ”något arkaiskt i denna kraftfulla fabuleringskonst”. Fram för allt gillar recensenten Löthmans förmåga att härma det folkliga talesättet och hon skriver att Löthmans förmåga att återge ”skvallrets dramaturgi med dess strategiska drag och motdrag är obetalbar”.
Sverigefinländska
författaren Susanna
Alakoski säljer mest i Sverige just nu. Alakoskis debutroman ”Svinalängorna” sålde mer än något annat skönlitterärt verk i Sverige i december. Listan baseras på försäljningslistor från de 300 största bokhandlarna och bokavdelningar på varuhus i Sverige.
Alakoski fällde den förra toppsäljaren Jan Guillous bok ”Madame Terror” till tvåa. Guillou toppade listan från och med september.
I början av december fick Susanna Alakoski August-priset, som är Sveriges mest betydande litteraturpris, skriver FNB.
Väinö Linnas trilogi
”Under polstjärnan”
blir film igen i och med att finska filmregissören Timo Koivusalo planerar två nya långfilmer som baserar sig på hans böcker. Koivusalo köpte rättigheterna till Under polstjärnan redan för två år sedan. Nu förhandlar han om finansiering och bearbetar manuset med dramaturger.
Den första filmen får premiär i december 2009. Koivusalo meddelar om val av skådespelare senare.
Edvin Laine regisserade den första filmen som baserade sig på Under polstjärnan i slutet av 1960-talet. Filmen hade premiär år 1970. Den klassiska trilogin handlar om släkten Koskelas liv från 1880-talet till 1950-talet. Romanerna betraktar förändringarna i samhället och de historiska händelserna ur den lilla människans synvinkel. De tre romanerna utkom under åren 1959-1962.
Koivusalo fascineras av Linnas finkänsliga beskrivning av bakgrunden till personernas handlingar.
– Jag njuter också av Linnas filosofiska grepp. Trots krigiska teman är trilogin en stor fredspamflett, säger Koivusalo.
Väinö Linnas son Petteri Linna säger att det är en känslig fråga att skapa nya verk baserade på faderns romaner.
– Det är stora beslut eftersom vi vill bevara värdet på de litterära verken, säger Linna som förvaltar upphovsrätterna tillsammans med sin syster till FNB.
