DELA
© Nya Åland

Hundra år sedan Astrid Lindgren föddes

Ordet kändis fanns nog inte när Astrid Lindgren föddes, i dag för jämnt hundra år sedan, den 14 november 1907. Kändisskap var inte heller något som hon aktivt stävade efter. Men ännu efter sin död är hon både känd och i högsta grad närvarande genom sina böcker, av vilka många finns även som film och i scenversioner. (Bilden ur Teater Kulings uppsättning av ”Emil i Lönneberga” i Badhusparken i Mariehamn sommaren 2004.)
Astrid Anna Emilia Ericsson, som hon hette som flicka, föddes den 14 november 1907 i Vimmerby landsförsamling i det Småland som hon använt som miljö i flera av sina böcker. När hon avled i Stockholm den 28 januari 2002 var hon en världskänd barnboksförfattare. Hennes böcker har översatts till nästan 90 språk och sålts i inemot 150 miljoner exemplar.
Som författare var hon inte den som enbart satt och skapade inne på sin skrivkammare. På senare år tog hon ställning också i samhällsdebatten och hade åsikter om såväl det svenska skattetrycket som djurskyddet. Långt dessförinnan kan man också se att hon tog ställning genom själva de berättelser hon skapade: ”Det viktiga är det hon lär oss om historien”, säger Igge Holmberg, en av dem Nyan samtalat med inför Astrid Lindgrens hundraårsdag.


Stor betydelse
Åsa Lind, barnboksförfattare:
– Astrid Lindgren har haft en verkligt stor betydelse för att höja barnbokens anseende och Sverige, det övriga Norden och på många andra håll, säger Åsa Lind.
– Barnboksförfattare har svårt att nå läsare om de inte väcker intresse också hos de vuxna, något som ju Astrid Lindgren gör.
Som exempel tar Åsa Lind de svenska kulturveckor i Wien i Österrike som inleds nästa vecka och där hon själv är en av föreläsarna. Olika sidor av Astrid Lindgrens författarskap skall då diskuteras.
Åsa Lind pekar på Astrid Lindgrens betydelse för barns rättigheter.
– Där har hennes insats varit stor, slår hon fast.
Hon ser Astrid Lindgren som en viktig förgrundsgestalt.
– Alla kulturgenrer behöver förgrundsgestalter som lyfter dem, säger hon.
Men som läsare, har du någon favorit bland Astrid Lindgrens böcker?
– Den första bok som jag läste själv var ”Lotta på Bråkmakaregatan” som vi hade i två exemplar hemma. Jag hade vunnit det ena i en teckningstävling och jag kan ännu citera första meningen: ”En dag när Lotta på Bråkmakaregatan nyss fyllt fem år vaknade hon och var arg redan från början.”
Åsa Lind berättar gärna en anekdot:.
– Det sägs att Astrid Lindgren och hennes syster, när de ringde varandra, alltid började med orden ”död, död, död”. Sedan det var avklarat och de kunde prata om livet.


Djup i texterna
Matts Stenlund, skådespelare:
– Det finns alltid djup och skärpa i Astrid Lindgrens texter men samtidigt är hon en så trevlig berättare, säger Matts Stenlund som gjort många roller i dramatiseringar av hennes böcker.
Bland det som han gjort finns ”Mio min Mio” som gick i hela 95 föreställningar på Wasa Teater. På samma teater var han med i ”Bröderna Lejonhjärta” och med Teater Kuling har han i Badhusparken spelat ”Emil i Lönneberga”, ”Karlsson på taket” och ”Pippi Långstrump”.
Han har turnerat med uppläsningar av Astrid Lindgren-texter i de åländska skolorna.
I Badhusparken tror Matts att han fann nyckeln till ”Karlsson på taket”. Många tyckte inte riktigt om den tv-film om gjorts och där Karlsson gjordes ganska elak. Men på ett ställe i pjäsen berättar Lillebror för Karlsson att han skall åka till sin mormor och Karlsson svarar strax att hans mormor minsann är mycket roligare.
– Den repliken visar att ingen stekt köttbullar åt honom, säger Matts.
Någon favorit?
– Bäst är böckerna men jag har nog ingen favorit, det är ju så stor skillnad på till exempel Mio och Karlsson. Allra bäst är att höra Astrid själv läsa, det är det finaste.


Lär oss historia
Igge Holmberg, elevassistent:
– Det viktigaste när det gäller Astrid Lindgren är inte, som jag ser det, alla skojiga barnböcker utan det hon lär oss om historien.
– När man läser Emil och andra berättelser så handlar det ju om livet på landet förr i tiden, om kyrkbackarna och fattigstugorna. Allra bäst kommer detta kanske fram i hennes mindre kända böcker, som till exempel ”Sunnanäng”.
– Det är en bok som är väldigt dyster och ingen läsning att rekommendera för mindre barn. Boken innehåller fyra korta berättelser som alla visar hur livet kunde vara. Alla fyra har samma början: ”Det var en gång i fattigdomens dagar”.
Igge gör en jämförelse mellan Astrid Lindgrens berättande och Tove Jansson muminböcker.
– Ytan är till synes glättig, men där under går författarna på djupet och hittar skarpa sanningar.
Någon favorit?
– ”Sunnanäng” och särkilt titelberättelsen. Boken kan vara svår att få tag på men hittar man den är det värt besväret.


”Revolutionär”
Mia Hanström, konsult i ungdoms- och jämställdhetsarbete:
– Astrid Lindgren är fortfarande väldigt revolutionär i sitt sätt att se på barn. När man håller kurser och pratar om att flickor osynliggörs i barnlitteraturen fins det alltid någon som lyfter fram Astrid Lindgren och Pippi Långstrump och det visar ju hur viktig hon är.
Mia Hanström menar att Astrid Lindgren har haft stor betydelse för att flickor ändå fått så stort utrymme hos oss.
Någon favorit?
– Pippi Långstrump, hon är enastående i sin normbrytande karaktär och hon tar alltid ställning för de svaga.


Uppmärksammas
I dag uppmärksammas Astrid Lindgren och hennes böcker runt om på Åland, hundraårsdagen till ära.
Astrid Lindgren är ju, tillsammans med Sigrid Undset, en av årets författare i den pågående nordiska biblioteksveckan.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax