Göran Dahl en (bo)märkesman
Göran Dahl i Saltvik Ovanåker kan det mesta om Ålands bomärken och har nu också utsträckt sitt forskningsrevir bortom Skiftet, till Åboland. Under skördemarknaden håller han öppet i sitt museum hemma på gården och är beredd att svara på frågor kring bomärken och deras användning.
Vi har stämt möte med Göran Dahl i det gamla sorteringshus som han fixat upp till museum och där han nu har lite bråttom med att ställa i ordning inför skördemarknaden. Han kan ju inte ägna sig åt sin hobby på heltid. Det finns också potatis att ta upp och höstsäd som skall sås.
I museet kan man nu bekanta sig med bortåt 1.000 föremål, alla bomärkta.
Bokverk
Utöver att samla och bevara har Göran Dahl också lagt ned mycket tid på forskning. Boken ”Bomärken på Åland” som han gav ut genom Ålands folkminnesförbund är det grundläggande arbetet för alla som intresserar sig för bomärken.
Hur kom det sig att du började med det här?
– Eliel Persson, som var gammal landstingsman, var intresserad av äldre tider och jag kom en gång att prata med honom om bomärken. Jag frågade om bomärkena i våra hembyar fanns samlade någonstans och svaret blev: nej, men det kan väl du göra.
Har nästan alla
På den vägen är det. Göran Dahl började aktivt forska kring de åländska bomärkena i mitten av sjuttiotalet och nu har han koll på nästan alla. I hans bok är det nog bara ett fåtal som saknas.
– Det finns 1.333 hemman och hemmansdelar på Åland och 140 torp och andra typer av lägenheter som också har bomärken, alltså nästan 1.500 sammanlagt, säger Göran.
Han har också räknat fram att det finns 770 olika typer av märken, alla är alltså inte olika.
– Det varierar. På Kökar har alla gårdar olika bomärken men det finns också byar där flera gårdar har samma märke.
Bondgårdar
Bomärkena härstammar från en tid då man inte allmänt kunde skriva. På landsbygden var det framför allt självägande bönder som hade bomärken för sina gårdar men även en del torp och andra lägenheter hade märken. Svårast är det att få fram information om bomärken från större gårdar av typen herrgårdar.
Men bomärkena försvann inte heller automatiskt när allmogen lärde sig skriva.
– På Åland kan man säga att bomärken allmänt var i användning fram till första världskriget och i skärgården ännu längre.
Nyanvändning
Och helt har de aldrig kommit ur bruk. Det finns många som fortsatt att sätta värde på gårdens bomärke och använt det i vissa sammanhang. Och det finns också ett modernt bruk. Göran Dahl har i en särskild pärm samlat några bomärken som man kan få se i dagens företagsannonser, bland annat Tjudö vingård och Ulfsby gård har tagit bomärkena till heders.
Men Göran Dahl skulle gärna se en ännu allmännare pånyttfödelse av bomärkesbruket.
– I Dalarna och i Roslagen sätter man mycket större värde på sina bomärken och använder dem till exempel i skyltar med gårdsnamn. Så kunde vi också göra här, säger han och skisserar snabbt upp ett förslag till skylt med bomärke och gårdsnamn på en bit papper.
Ger gärna råd
Utöver att han under skördemarknaden visar sitt museum slår Göran Dahl gärna också ett slag för populariseringen av bomärkesbruket. Om man har föremål med bomärken får man gärna komma till Ovanåker för att få dem identifierade och Göran Dahl kan också ge råd för den som vill rita nya bomärken.
– I dag händer det ganska ofta att unga köper och renoverar gamla bondgårdar där det kanske inte finns några föremål med bomärken kvar. Om man är intresserad så kan jag nog tala om vilket bomärke som funnits i gården.
Efter en stund med Göran Dahl inser man att man nog kunde kalla honom en märkesman. Åtminstone bomärkesman.
Utöver bomärken kan den som besöker honom i Ovanåker under skördemarknaden också få ta en titt på den väderkvarn från Snäckö som han nu monterat upp på gården. Kvarnen från 1801 är i fullt användbart skick.
