DELA
© Nya Åland

Gaelasrenoverare på studiebesök

– Visst finns det hopp för Hoppet. Hon skall segla in i framtiden med styrkan hos ett nytt fartyg.
Sten Westerholm är full av entusiasm när det gäller renoveringen av galeasen Hoppet som påbörjats i Lovisa.
I veckan var han i Mariehamn för att samla material till en bok om Hoppet, som under tolv år var registrerad i Saltvik. (Bilden på Westerholm tagen i Sjökvarteret i mariehamn.)
Arbetet med Hoppet berör sjöfartshistorien, kulturhistorien och historien om den svenska minoriteten i Estlands kustbygder. Att Sten Westerholm blivit engagerad i projektet beror på att han från att ha varit rektor för Svenska Österbottens Folkakademi i NärpesYttermark tog sig an rektorskapet för den nyuppväckta Svenska Folkhögskolan i Estland. Från årsskiftet är han pensionär efter sex år i Estland men är fortfarande mycket engagerad i Hoppet som skall bli en seglande folkhögskola.
– Hoppet är den sista kvarvarande av de många galeaser som byggdes i Estland och hon är ett slags symbol för den estlandssvenska kulturen. Därför känns det extra viktigt att rädda henne, säger Westerholm.


Borgå, Hitis, Saltvik
Han berättar att Hoppet byggdes vintern 1925-1926 i Spithamn på Nuckölandet, en kustbygd som före andra världskriget hade en betydande svenskspråkig befolkning. Liksom många andra galeasbyggen i dessa trakter såldes Hoppet snart. Hon registrerades i Spithamn år 1927, seglade med potatis till Stockholm men köptes sedan av skutredaren Konrad Johansson i Vålax utanför Borgå där hon sedan fanns ända till 1947 då hon såldes vidare till handelsmannen Leander Fagerholm i Hitis i Åboland. Han hade henne till 1953 då hon köptes av Karl Husell, Bergörs-Kalle i Bertbyvik i Saltvik. Denna legendariska skutskeppare och redare seglade med Hoppet ända till 1965 då hennes tid som fraktfartyg var över och hon såldes vidare till Stockholm som fritidsbåt.


Vackraste skutan
Under sitt besök på Åland träffade Sten Westerholm skeppsredaren Bror Husell, son till Karl Husell, och fick en hel del värdefulla uppgifter om Bergörs-Kalle och om Hoppet.
– Enligt Bror Husell betraktade fadern Hoppet som den vackraste skuta han ägt.
Westerholm besökte också Sjöfartsmuseet men där kunde man inte finna något material utöver en gammal bild av Hoppet under vedlastning.
– Förhoppningsvis kommer något ännu fram som ytterligare kan belysa Hoppets historia på Åland, säger Westerholm.


Renoveras på kurs
Tanken på att rädda Hoppet kom ursprungligen från Birgith Eldh som är rektor för det privata Donnergymnasiet på Gotland. Hon är själv födde i Spithamn och hennes far var med och byggde Hoppet. Donnergymnasiet samarbetar med Svenska folkskolans vänners folkhögskolor i Finland och Svenska folkhögskolan i Estland kring projektet. Enligt Westerholm har dock de finlandssvenska krafterna fått en allt viktigare roll både när det gällt att ta ekonomiskt och – inte minst – praktiskt ansvar för upprustningen som sker som en yrkesutbildande kurs i skeppsrenovering vid Kuggomskolan i Lovisa.
Själv är han styrelsemedlem i garantiföreningen för folkhögskolan Hoppet som bildats i Svenskfinland och även vd för Rederi Ab Hoppet som skall ta över verksamheten när renoveringen är klar om några år. Dessutom är han nu också elev på renoveringskursen.


Byggs på nytt
Trots att man kallar det som nu görs för att rädda Hoppet en renovering handlar det egentligen om ett nybygge.
– De galeaser man byggde i Estland vid den tid då Hoppet blev till byggdes för att hålla i kanske trettio år och nu har det gått sjuttio år. Det vi gör är egentligen att bygga upp galeasen på nytt.
En stor del av trävirket, inklusive köl, stävar, spant och bordläggning förnyas. Kölsträckning hade man på Runebergsdagen, den 5 februari.
Ursprungligen hoppades man att Hoppet skulle ha kunnat delta i den estlandssvenska kulturföreningen Odlingens vänners hundraårjubileum år 2009, men enligt Westerholm kommer sjösättningen inte att kunna ske förrän 2010 eller 2011.
Till Åland kom i veckan Sten Westerholm tillsammans med Calle Andersson, som är lärare på skeppsrenoveringskursen, Kurt Gustafsson som är pensionerad sjöbevakare och tidigare verksam på Åland samt Mathias Nykänen. De två sistnämnda är liksom Westerholm kursdeltagare. Det handlade om ett studiebesök och till Åland kom man närmast från Estland. En viktig länk i renoveringsprojektet är också skeppstimmermannen Lasse Kiiski som var med och byggt paketsumpen Österstjärnan i Lovisa. Han var dock inte med på resan till Estland och Åland.


Palmer ritar rigg
Sten Westerholm menar att man har en hel del att lära av Åland och de skeppsbyggnadserfarenheter som finns här. För planeringen av riggen på Hoppet kommer man till exempel att anlita Allan Palmer.
Liksom i många andra skeppsbyggnads- och renoveringsprojekt är finansieringen ett problem, men man hoppas mycket på en insamling som inom kort kör i gång.
– Garantiföreningen har lämnat in anhållan om insamlingstillstånd och vi hoppas att många vill vara med och återge Hoppet dess forna glans, säger Westerholm som också gärna ser galeasen som en symbol för de nära kontakter som en gång i tiden fanns mellan svenskbygderna i Estland, Svenskfinland och Åland.



JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax