Vem stryker trådar i ”Ålandockså!?
Senaste vecka publicerades en insändare med rubriken: ”Vi vill ta vårt ansvar”, undertecknad av 26 lagtingsledamöter. Jag har fått frågan varför jag inte hade skrivit under, trots att jag i andra sammanhang har tagit upp liknande problemställningar.
På ett rent allmänt plan stödde jag huvudtanken, men det fanns flera orsaker till att jag inte skrev under den.
För det första så ville jag stryka de meningar, som direkt hänvisade till innehållet i en specifik facebook-grupp ”Åland också”, eftersom jag som man inte kunde bli medlem och komma in och läsa det som hänvisades till i insändaren. Att godkänna detta var som att ge en öppen fullmakt till denna grupp, enligt min mening.
För det andra så hade jag hört att vissa trådar hade tagits bort i gruppen. Då undrar man vilka som är administratörer i gruppen och kan göra det. Vad jag fått fram så har det varit Jessy Eckerman, Sofia Enros, Nina Fellman, Anna Maya Hage, Mia Hanström, Cita Nylund, Hanna Katarina Nyroos och Emelie Westerlund.
Några av de strukna trådarna gällde män, som tydligen haft svårt att hålla händerna i styr i sina normala kontakter med damer i arbetet. Man kan då undra om det är fråga om någons bekant, som måste skyddas. Idén var väl att alla trakasserier skulle komma fram?
Än värre blev det när det kom uppgifter om att även trådar om en tidigare lagtingsledamot hade rensats ur gruppen. Då granskar man genast administratörerna även ur politisk synvinkel. Vill man skydda personer, som står något parti, eller regeringen nära? Eller ville man skydda kvinnorna?
Det är förståeligt att man i en sluten grupp vill begränsa sig till trakasserier, som drabbat kvinnor och låter andra grupper ha hand om trakasserier mot män. Men senare kom även till min kännedom att vissa kvinnor inte var välkomna i gruppen. Var det för att de råkade vara bekanta till mig?
Det är väl som när jag häromåret ville bli understödjande medlem i regnbågsfyren. Det blev avslag av politiska skäl. Jag hade fel åsikter. Att ha ”fel” åsikter var kanske också en orsak till att inte få medlemskap i Ålandockså.
Det är verkligen beklagligt att en så stor och viktig fråga, som dessa trakasserier utgör, skall hanteras av en liten och ganska snäv politisk grupp, vars syften är svåra att känna till. Det hade onekligen varit bättre om bakgrundgestalterna hade avspeglat hela det åländska samhället, då ju trakasserierna tyvärr och uppenbarligen sträcker sina grymma tentakler överallt i vårt samhälle.
Då hade vi alla kunnat samlas kring detta viktiga problemområde. Jag hoppas att en dylik grupp ännu kan se dagens ljus.
Stephan Toivonen
Åländsk Demokrati
Bästa Stephan Toivonen.
#Ålandockså #högtskalldetklinga är en del av den världsomspännande kampanjen #metoo.
Arbetsmetoden, både på Åland och internationellt, är den att man låter kvinnor beskriva sina upplevelser av diskriminering, kränkningar och sexuell utsatthet i en trygg, sluten grupp.
För gruppen har det funnits regler för att förhindra att de förtroenden som ges i gruppen sprids vidare utan godkännande. Om man gjort det har man uteslutits. I modereringen av gruppen har vi strävat till att hålla en god och saklig ton, och hänvisat dem som vill gå vidare med en rättssak att gå vidare i en ny grupp.
I övrigt hänvisar vi till www.metoo.ax
Kampanj- och administrationsgruppen för #Ålandockså
