Vad tänker nya kulturministern göra för skärgårdens kulturliv?
”Musikskolan bort från Kökar för att inträdesprov inte ordnades”!
Så uttryckte sig musikinstitutets rektor Björn Blomqvist i radioprogrammet Kulturen nyligen. Oj, oj! Vem tog beslutet?
Musikskola för oss i skärgården handlar inte i första hand om inträdesförhör. Det handlar om att ge barnen möjlighet att upptäcka musiken och att ge dem deras rättighet att utifrån sin egen inneboende förmåga få lära och pröva. Höra den tysta gitarrens strängar vibrera. Känna fiolens olika läten. Pröva pianots tangenter. Hitta en egen liten låt och spela den. Det kan faktiskt små barn av sig själva.
Spela på trumman. Slå med kastanjetter. Melodi på tamburinen. När behöver vi triangeln? Lära och förstå vilken underbar förmåga det är att kunna sjunga. Även när andra hör på. Vi ger barnen siffror. Vi ger dem bokstäver. Lika naturligt ska det vara att ge dem ljuden och tonerna.
Vi känner alla till musikens helande kraft och förmåga i våra liv. Och frågar jag framgångsrika musiker var de fann inspiration att satsa på musik blir svaret ofta: ”Ja, i musikskolan hemma i det lilla samhället” ! När barnet hittat sin ton då kan inträdesförhör till Musikinstitutet komma! Ramarna ställer barnet.
En dataskärm kan antagligen ge innehåll i övningen av musiken men en vuxen person med pedagogiskt förnuft och musikaliskt engagemang behövs ändå där barn växer. Det som fattas i skärgården är ekonomiska möjligheter att ersätta ledare. Men pengar finns i de stora åländska förbunden tex Ungdomsförbundet, Sång och musikförbundet, musikinstitutet och i vår gemensamma skattekista.
Vad tänker nya kulturministern göra för skärgårdens kulturliv dit musikundervisningen hör?
Sylvia Sundström
Kökar
