Stadens bolag och offentlighetsprincipen
Sara K och Kalle F debatterar i frågan och det krävs en kommentar.
De skriver att offentliga bolag inte skall konkurrera med de privata. Tyvärr är realiteten den att stadens bolag verkar på samma marknader som de privata vilket innebär att de konkurrerar. Marstad har ca 700 bostäder, innebär inte det konkurrens? MCA konkurrerar med ÅlCom, IPConnect, Mariehamns Telefon och Sonera. Mariehamns Elnät har monopol på elnätet men marknaden för elenergi har många aktörer. Mariehamn Energi konkurrerar med pellets-, el-, olje-, ved-, sol- och bergvärme.
Att ansluta sig till ME innebär inte att energin måste köpas därifrån. Hamnbolaget har på färjsidan konkurrerande hamnar i Långnäs och Berghamn, på fraktsidan har vi Möckelö, Haraldsby, Ab Skogen och Långnäs.
Som sagt, stadens bolag konkurrerar med de privata och det viktiga är att konkurrensen sker på lika villkor. Utgångspunkten för bolagiseringarna i lagstiftningen är dels att se till att konkurrensen inte snedvrids genom olika villkor och dels omtanke om kunderna som skall betala enbart för den tjänst de köper, oavsett om det är el, värme eller hamntjänster. Stöd från skattemedel till och smyguttag från verksamheterna skall inte finnas.
Det beslut som tagits om offentlighetsprincipen och att Landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet och Förvaltningslagen för landskapet Åland skall gälla stadens bolag ställer dessa i ett sämre läge. Märkväl att de är aktiebolag vars verksamhet regleras av aktiebolagslagen. Den juridiska sidan blir oklar och rättspraxis saknas.
Det är en snedvridning av konkurrensen då andra aktörer kan gå till stadens bolag och begära uppgifter medan stadens bolag inte kan göra detsamma. Det innebär också att en konkurrent kan begära känslig information och få nej och då gå till domstol och kräva rättelse vilket lamslår verksamheten i stadens bolag i väntan på utslag.
Ett stort bekymmer är att ingen har berättat vilket problem som skall lösas, det finns bara allmänna hänvisningar till demokrati. Jag har styrelseposter i både Mariehamns Energi och Marstad och aldrig upplevt att det ställts frågor att tala om och inte heller att de frågor som ställts inte fått svar. Det finns alltså i dag ingen praktisk beställning på information från stadens bolag.
Det jag vill fråga är dels: varför ställa stadens bolag i ett sämre läge än konkurrenterna och dels: vad är det som konkret brister i demokrati om aktiebolagslagen följs? Ett hot mot demokratin är trots allt att minoriteter och enskilda genom juridiskt dribbel kan stoppa demokratiskt beslutade projekt under lång tid.
Lennart Isaksson, MSÅ
