DELA

Språket på landskapsfärjorna

Förra veckan skrevs det i tidningarna om att personal på skärgårdsfärjorna inte behövde kunna svenska ifall de inte hade direkt kontakt med passagerarna. Jag hade väntat mig några kommentarer från sjöbefäl i den här frågan men inte sett något.

Det förefaller som om LR:s trafikavdelning missat en väsentlig fråga när det gäller språkkunskaperna. För det första måste naturligtvis all personal ombord kunna kommunicera med varandra utan några språkförbistringar. Befälhavarens order skall inte kunna missuppfattas och det skall inte behövas några tolkar.

Den viktigaste frågan är dock säkerheten. Vad har språket med säkerhet att göra? Jo, vid en nödsituation måste alla i färjornas små besättningar kunna tala med och hjälpa passagerarna. De skall kunna hjälpa folk till livräddningsutrustningen eller till ett säkert ställe på fartyget. Att till exempel maskinchefen normalt inte har kontakt med passagerarna har ingen betydelse, han är bland annat brandchef ombord och måste kunna ge passagerarna instruktioner på passagerarnas eget språk.

På stora passagerarfartyg i internationell fart och med många nationaliteter ombord är det naturliga språket engelska, men i inrikestrafik måste det vara det nationella språket som gäller i första hand. Bristande språkkunskaper kan vid ett nödläge i värsta fall leda till förlust av mänskoliv. Det här är faktiskt inte en fråga om någon slags EU-rätt utan en sjösäkerhetsfråga, som hör hemma under Trafi.

Jan Grönstrand