DELA
© Nya Åland

Skärgården behöver en trygg och långsiktig politik

De olycksaliga permitteringarna bland landskapsanställda som liberalerna och centern drivit igenom i lagtinget för att spara på lönekostnaderna fortsätter att ställa till problem. Nu är det skärgårdstrafikens tur. Under vårsessionen ställde oppositionen ett spörsmål till landskapsregeringen där vi efterlyste en hållbar regionalpolitik för skärgården. Hittills har inte lagtinget eller skärgårdsborna sett skymten av de åtgärder som utlovas i regeringens handlingsprogram efter valet. Hittills har de två regeringspartierna mest åstadkommit förargelse och försämringar.
Skulden läggs förstås på ekonomin och det inkomstras som de senaste årens finanskris fört med sig. Alla har en stor förståelse för landskapets försämrade ekonomi men nuvarande politik är inte framgångsrik varken för ekonomin eller skärgården på sikt.

De åtgärder som landskapsregeringen hittills gjort för att komma till rätta med budgetunderskotten är att osthyvla på alla konton, ta bort bostadslånen och permittera anställda. Trots dessa åtgärder kommer man att tömma i stort sett alla besparingar (150 miljoner) som landskapet har fram till år 2012. Tyvärr har man inte hittills lyckats genomföra de nödvändiga och efterfrågade strukturomvandlingar som på ett långsiktigt hållbart sätt skulle ge betydande inbesparingar för landskapet.
Socialdemokraterna har ända sedan år 2008 sagt att för att lyckas med att anpassa landskapets ekonomi till sämre tider måste breda uppgörelser mellan regeringspartierna och oppositionen göras och dessa måste sträcka sig förbi nästa val. Att göra panikartade nedskärningar i snabb takt är inte hållbart. Risken är att man gör ont värre.

De försämringar som nu drabbar skärgården skadar en redan känslig och utsatt region. Små pengar i inbesparing kan ge ödesdigra konsekvenser för skärgårdens framtid och dess möjlighet att behålla och rekrytera nya inflyttare. Utan inflyttning överlever skärgården inte. Det måste man inse.
Om skärgårdens kommuner nu med en röst säger nej till landskapsregeringens inbesparingar i trafiken så måste landskapsregeringen lyssna. Skärgårdskommunernas representanter känner bäst till skärgårdens livsbetingelser och slåss nu för sin överlevnad. Låt trafiken vara som den är under hösten och låt lagtinget enas om den i en tilläggsbudget. Arbeta i stället tillsammans med brukarna fram turlistor och trafikvolymer som skärgårdsborna och landskapet kan leva med på lång sikt. Slå därefter fast treåriga turlistor.

Utöver det måste man ta in trafikexpertis för att finna smartare lösningar med mer lättgående tonnage och strukturellt bygga upp en mer flexibel och kostnadseffektiv trafik. Det arbetet måste börja omgående eftersom det kräver tid och resurser. Det tunga isgående tonnage vi har idag behövs delvis också framöver, men inte i samma utsträckning om man kunde göra persontransporterna snabbare och effektivare.
Morgondagens trafik behöver inte bygga på att vi ständigt ska transportera bilar mellan öarna. Morgondagens trafik måste bygga på principer om hållbar utveckling ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv.

Om man bolagiserar skärgårdstrafiken bör man helt eller delvis överlåta ägandet till skärgårdskommunerna. Delaktighet och inflytande skapar ansvar och långsiktighet.
Skärgårdsborna har nu etablerat ett bra samarbete och det är rätt väg att gå. Tillsammans måste man utarbeta en trafik där alla kommuners, företags, pendlares och turisters behov av trafik på bästa sätt tillgodoses. För att Åland ska ha en levande skärgård med potential för utveckling kan man inte bedriva en regionalpolitik som rycker och knycker hit och dit. Det enda alternativet är en stabil och långsiktig politik som skapar en vardagstrygghet för dem som redan bor i skärgården och för dem som är på väg att flytta dit.

Camilla Gunell (S)