Miljö och livsmedelsproduktion borde inte göras till motsatser
Våra åländska livsmedel är bland det finaste vi har på Åland. I dagens värld där vi ser en växande trend mot upplevelser och smaker är livsmedel också en växande möjlighet för Åland. Det här vet vi redan och våra åländska restauranger, Skördefesten, landsbygdsutvecklingen och ny nordisk mat-projektet gör alla viktiga insatser för att utveckla det här ännu mer tillsammans med producenterna. Det ska vi vara stolta över.
Men för att ha ett livsmedelskluster måste vi också ha ett jordbruk och en landsbygd. Sara Kemetter skriver i en insändare i tisdagens tidning att djurhållning ska styras bort från områden där det finns höga risker för näringsläckage till havet. Det kunde rimligen betyda att all djurhållning på Åland behöver läggas ned och slutet på både Dahlmans och ÅCA. Att flytta djuren till mellanbygder går säkert att göra i Finland och Sverige, men är något jag aldrig hört tidigare på Åland där vi ju har nära till vatten i princip överallt.
Jag är inte redo att höja avgiften på handelsgödsel eller andra insatsvaror för jordbruket, som Kemetter vill. Våra åländska producenter kämpar redan nu med en högre kostnadsbild än Finland och Sverige. Jag är inte redo att stänga ner det åländska jordbruket och livsmedelsklustret. Tvärtom vill jag i riksdagen göra insatser för att öka konkurrenskraften för det småskaligt hållbara jordbruket och livsmedelsklustret som vi har på Åland.
Såväl producenter som breda allmänheten har naturligtvis också ett viktigt miljöansvar. Men jag upplever att producenterna tar miljöfrågorna på största allvar. De vet att de måste vårda sin mark. Så klart finns det alltid mer att göra och det ska vi också göra, men det blir inte bättre för Östersjön om vi stänger ner det åländska jordbruket och köper polska äpplen i stället.
På Åland tillämpar vi både vattenskyddsdirektiv och nitratdirektiv som är bra för miljön – men också medför kostnader. Polska jordbrukarna kan dock hålla priserna nere då Polen inte tillämpar nitratdirektivet i princip alls. Polen har nu dragits inför EU-domstolen för detta, men så länge inte alla följer de gemensamma reglerna finns det en gräns för hur mycket bäst i klassen vi kan vara.
Vi ska fortsätta ha ett hållbarhetsperspektiv i allt, men framförallt behövs en aktiv dialog och realistiska krav för att göra saker bättre här hemma. Samtidigt kommer jag framförallt lägga mitt eget krut på att minska utsläppen och förbättra miljöarbetet i Polen, Vitryssland och Ryssland. Där finns så stora punktutsläpp som rinner helt orenade ut i Östersjön. Att rena en grisfarm med tiotusentals grisar har större effekt än att sätta ytterligare krav på en åländsk fårfarm med 20 tackor. Det betyder självklart inte att vi inte ska göra aktiva miljöinsatser, men vi behöver ha mer sunt förnuft i politiken för att inte bita både oss själva och miljön i rumpan.
Mats Löfström
Riksdagskandidat
