Mer samhälle för pengarna
Det känns trist att de flesta diskussioner om den åländska samhällsapparaten fastnar i antalet kommuner. Svaret från Ålands framtid (ÅF) stärker mitt intryck att så mycket politisk krafttag ägnas åt kommunerna och deras överlevnad i nuvarande skepnad att Ålands och självstyrelsens utveckling kommer i skymundan. Vi moderater har ambitionen att få till stånd en debatt om samhällsreformen och gjort en del inspel. Det här beror på att ekonomin inte håller att gå vidare framåt som vi gör. Vi har alltså vänt oss i båten medan jag upplever att ÅF ror vidare och ser varifrån de kommer.
Att spara på att minska antalet förtroendevalda är en småsak i sammanhanget. Min uppfattning är att vi väl klarar oss med färre men att ersättningarna borde ökas för att få kompetenta och motiverade deltagare. I dag sitter många nämndmedlemmar som representanter för egna intressen i föreningar och annat om kommunen kommer i andra hand. Vi ser stora förändringar i framför allt Jomala som slopar alla nämnder. När det gäller politik och demokrati så är kommunen också främst ett verktyg för att sköta de gemensamma intressena där pragmatik och ekonomiskt tänkande är viktigare än ideologi.
Enligt ÅF är Åland dömt att ha en större offentlig sektor är Finland och Sverige på grund av självstyrelseapparaten. Det vägrar jag ta till mig. Kom ihåg att både Finland och Sverige har en långt mer utvecklad självstyrelse än Åland, de har till exempel militär, utrikesrepresentation, sjöfartsstöd, finansinspektion, domstolsväsende, beskattning medan Åland inte heller har all specialsjukvård. Det finns ingen anledning att vi skall ha större förvaltning än en stat.
Gällande Mariehamns skuldbörda håller jag med om att den är onödigt stor men att diskutera skulder utan att se på tillgångarna blir inte rätt. Staden har tex Marstad och mark i tomter och råmark som mer än väl motsvarar halva skulden. Dessutom är hamnen en faktor att beakta. Vill man se på effektivitet så måste landskapsandelarna beaktas. Staden får ungefär 6 av de 30 M€ som LR delar ut, alltså 20 %, medan staden har över 40 % av befolkningen. Skulle LR-andelarna delas lika mellan ålänningarna skulle staden skattöre ligga på 14 c !!
ÅF talar för att kommunernas tvingande uppgifter skall övertas av LR utan att närmare förklara vad det betyder. Jag menar att vi bör ha en ”kommunal” nivå under självstyrelsen som sköter det praktiska och att LR som myndighet som övervakar att görs rätt. Vi skall inte blanda kommunal verksamhet och självstyrelseutveckling.
Uppgifter för landskapsnivån (LR) är typ lagstiftning, externpolitik, autonomiutveckling, beskattning/klumpsumma, myndighetsutövning & tillsyn, näringsrätt & jordförvärv, planering & byggnadsinspektion, näringslivsutveckling, miljö.
Kommunernas uppgifter är huvudsakligen äldrevård, skola, barndagvård, barnskydd, missbrukarvård, handikappservice. Dessutom skötsel av infrastruktur, vägar, vatten&avlopp vilka väl kan bolagiseras. Vi har redan en sjukvårdskommun, varför kan vi inte ha en skolkommun och en äldrevårdskommun? Det viktigaste är att se till att pengarna räcker.
Sommarhälsningar
Lennart Isaksson (M)
