DELA

Låt Sundberg fortsätta arbetet utan K-märkning

Vi har några påpekanden och synpunkter till berörda vid Ålands landskapsstyrelse vad gäller k-märkningsplaner för före detta Grelsby sjukhus och område.

Vi undertecknade har dels varit anställda vid GS sedan många år tillbaka och dessutom varit nära grannar med sjukhuset. Vi är alltså väl förtrogna med såväl platsen och byggnaderna som med de större och mindre renoveringar som utförts där under årens lopp av såväl interiör som exteriör för att uppfylla modern standard. De renoveringarna var omfattande och tog ingen hänsyn till en framtida K-märkning! Som exempel, de gamla fönsterna är utbytta, ny tilläggsisolering på ytterväggarna, ventilationsrör installerade i hela byggnaden, avdelningarna byggdes om till moderna sjukhusavdelningar med ny inredning. Innerväggar flyttades. Allt gammalt togs bort.

Någon köksträdgård finns inte kvar. De yngre husen är från 60-talet. Det finns heller ingenting kulturellt eller musealt över det sedan länge övergivna bårhuset. Det fanns inte där i äldre tid. Ter sig makabert att ha ett bårhus kvar i bostadsområde.

Sammanfattningsvis är museibyrån nästan fyrtio år för sent ute om man hoppas på att fånga någon stämning eller fysisk lämning från Joel Petterssons tid. Allt är borta, utom möjligen stengrunden. Det enda vettiga är att låta nuvarande ägaren Tomas Sundberg ostört fortsätta sitt arbete att omskapa området till ett modernt, attraktivt bostadsområde med plats för företag att bedriva verksamhet på och nya arbetsplatser.

Vad vi hittills sett ser bra ut och nya ägaren verkar klart medveten om miljön invid Långsjön. Att nu, efter att området varit i privat ägo i fyra år börja tala om kulturbyggnad och bevarande, är fel på alla sätt och svårt att försvara. Det får inte bli så att k-märkning blir en varningssignal för köp av äldre fastigheter. Det borde ha gjorts innan området övergick i privat ägande.

Lägg resurserna på vettigare projekt! Om man vill dokumentera Grelsby sjukhus, så finns det tidigare anställda som kan berätta, samt bilder i gamla fotoalbum på gamla miljöer från sjukhusets tid. Att intervjua gamla människor som fortfarande kan berätta något kan väl också vara intressant i kulturellt hänseende – i den mån tystnadsplikten och övrig hänsyn inte blir ett hinder.

Margit Sundström, psykolog

Gary Bäckman, lektor