Den otrevliga och stinkande sanningen
Carl-Gustav Flink förespråkar i Nya Åland 18 september att landskapsregeringen utan dröjsmål borde pumpa in pengar i Ålandskomposten i Gunnarsby. Vi har som grannar till anläggningen under många år tvingats följa med hur verksamheten i kompostanläggningen har skötts i strid med de flesta villkor i de beviljade miljötillstånden.
Den otrevliga sanningen om hur illa skött anläggningen har varit och vilken skada för miljön detta har inneburit ser ut så här:
I kompostanläggningen behandlas bland annat slaktavfall och animaliska biprodukter. Detta avfall kan innehålla olika bakterier som kan sprida sig till andra djur och till och med till människor. Avfallet hanteras genom kompostering, som för att stoppa bakteriespridning bör ske vid en tillräckligt hög temperatur. Detta har förutsatts i det beviljade miljötillstånden. Anläggningen har aldrig uppfyllt dessa temperaturkrav.
Anläggningen sprider diverse närings- och andra skadliga ämnen för miljön. I de beviljade miljötillstånden bestäms detaljerat hur stora dessa utsläpp får vara. Anläggningen har under hela sin verksamhetsperiod överstigit dessa utsläppsgränser mångfalt. Vid vissa provtagningar t o m tjugofalt!
Landskapsregeringen och ÅMHM är tillsynsmyndigheter för verksamheten i anläggningen, och har enligt lag varit skyldiga att se till att verksamheten följer miljötillstånden. Dessa myndigheter har känt till att verksamheten har skett i strid med miljötillstånden, att temperaturen i avfallsmassorna inte har uppnåtts och att utsläppsgränserna för skadliga ämnen har överskridits mångfalt. Ändå har myndigheterna blundat och tillåtit att verksamheten får fortsätta.
På anläggningen och i dess närhet har samlats stora mängder avfallsmassor som inte har komposterats med tillräckligt hög temperatur och som kan innehålla farliga bakterier. Dessa jordmassor får inte komma i kontakt med livsmedel, och får således inte köras ut på åkrar. Massorna utgör i det närmaste problemavfall. Det finns uppskattningsvis 5000 m3 (4167 lastbilslass!) sådana massor vid anläggningen. Det är svårt att beräkna vad det kommer att kosta att ta hand om dem, klart är att kostnaden överstiger det belopp som Ålandskomposten nu anhåller om av landskapsregeringen för sina nya investeringar i anläggningen.
Myndigheterna har varit medvetna om problemen i anläggningen från första början.
Ålandskomposten beviljades sitt första tillstånd för sin komposteringsbehandling av animaliska biprodukter 2004. Tillståndet gällde till 31.5.2005. Bolaget lämnade inte in någon ny ansökan för verksamheten med den påföljden att tillståndet utgick då. Verksamheten fortsatte trots det i anläggningen.
Ålandskomposten lämnade först 2008 in en ny ansökan. Den beredande tjänstemannen konstaterade vid upprepade kontroller att lagens krav inte uppfylldes. Ålandskomposten uppmanades att inlämna utredning som visade att kraven uppfylls, men kunde inte uppvisa sådan. Landskapsregeringen förkastade därför ansökan 2010.
Eftersom verksamheten var olaglig, föreslog den beredande tjänstemannen för den beslutsfattande tjänstemannen att verksamheten i anläggningen skulle stoppas. Den beslutsfattande tjänstemannen beslöt i strid med den beredande sakkunniga tjänstemannens förslag att verksamheten får fortsätta.
Ålandskomposten inlämnade senare en ny ansökan som landskapsregeringen beviljade 2011 på föredragning av en annan beredande tjänsteman.
Verksamheten pågick oförhindrat i anläggningen utan tillstånd 2005-2011!
Dessutom saknar anläggningen nu gällande miljötillstånd, åtminstone för Ålandskompostens del.
Miljötillstånden för utsläpp i miljön utgick 1.10.2011. Revideringsansökningar skulle senast då inlämnas. Ålandskomposten inlämnade ingen sådan ansökan, vilket betyder att tillståndet utgick. Verksamheten fortsätter dock som tidigare. ÅMHM har inte ansett det vara befogat att stoppa verksamheten. Ålandskompostens ägare har även ett personligt miljötillstånd för utsläpp i miljön. Han inlämnade en revideringsansökan. Den ansökan har ännu inte behandlats, trots att snart fyra år förflutit. Verksamheten pågår förstås trots det.
Justitieombudsmannen undersöker som bäst myndigheternas ageranden i denna affär.
Landskapsregeringen bör nu allvarligt överväga om det är klokt att slänga ännu mera pengar i denna stinkande soppa. Historien visar att verksamhetsutövaren inte klarar uppdraget. Anläggningen har kunnat snurra bara till följd av att myndigheterna har blundat och tillåtit att större delen av det komposterbara avfallet från vårt samhälle får ligga kring anläggningen obearbetat med risk för smittspridning och med stor belastning av vår egen miljö.
Vi som bor som grannar till anläggningen har därtill lidit av fruktansvärd stank från de okomposterade massorna som ligger och ruttnar i vår närhet. Vågar vi hoppas att det kommande valet medför rakryggade och ansvarsfulla politiker till skillnad från de som rört ihop denna soppa?
Benny Klingberg
Torsten Mattsson
