Alfahannen på fest
Enligt uppgifter i media har förre finansministern i Sverige, Anders Borg, varit på en privat fest, fyllnat till och betett sig olämpligt. Han har visat sitt könsorgan för de närvarande, tagit herrarna i skrevet, och bett dem klä av sig och mäta sina könsorgan med hans, i någon sorts tävlan om vem som har störst mandom. Damer i sällskapet har han kallat för horor och slampor.
Efter några veckor kom händelsen ut i massmedia, och nu har han via Facebook gått ut och bett om ursäkt till de drabbade, och förklarat att han fått en blackout och inte har något minne av händelsen, och att han nu tar en timeout, och söker hjälp för sitt fyllebeteende.
Naturligtvis får han stöd för sitt sjuka handlande från sin sambo, och från likasinnade i umgängeskretsen med kommentarer som: ”Det var ju bara en fylle-grej, du var ju inte dig själv, alla var ju fulla, sköt om dig”.
Anledningen till händelsen lär ha varit hans ilska över att han ansett sig få ett sämre övernattningsrum än hans ställning i samhället berättigade honom till. Det vill säga i en avsides belägen stuga, i stället för i huvudbyggnaden.
Så går det alltså till på privata fester bland näringslivets pampar i vårt grannland Sverige. Kanske det är lika vanligt överallt, även här på Åland?
Kanske man lika lätt kan bortförklara tafsande mäns beteende på festivaler och danser, och i trängseln på bussen eller i tunnelbanan? Eller rentav våldtäkter? ”Det var ju bara en fyllegrej, du var ju inte dig själv”.
Men längre än så har vi människor alltså inte kommit från apstadiet. Alfahannen slår sig för bröstet, stampar i marken, vrålar och visar sin mandom för övriga närvarande. Allt för att visa vem det är som är störst, bäst och starkast. Men också för att visa vem som bestämmer rangordningen, i första hand bland männen och i andra hand bland könen.
Jag trodde faktiskt att vi hade kommit längre än så i människans utveckling från apa till människa. Jag hade fel.
Jag är nämligen inte så säker på att detta bara var en fyllegrej, och att personen i fråga inte var sig själv. Jag är rädd för att detta är mänsklighetens verkliga fula tryne vi nu har fått se. Att alkoholen fick fasaden att spricka, att vi beteendemässigt är betydligt närmare apstadiet än vad vi egentligen borde vara efter årtusenden av utveckling.
Det visar sig ju också att väldigt många människor tycks acceptera ett sådant beteende. Ja, till och med tycker att det är helt naturligt att bete sig som en apa ibland, bland likasinnade när tillfälle ges.
Men med vetskapen om vår härkomst vore det nog i sin ordning att vi i stället försökte uppföra oss så som det förväntas av oss som människor, enligt de etiska och moraliska regler vi själva ställt upp för samlevnad, i stället för att bete oss som om vi fortsättningsvis gick på alla fyra.
Runa Lisa Jansson
