DELA
© Nya Åland

Hon kör bara ”hyggligt folk”…

FAKTA/ Sussi Holmström 50 år
Namn: Susanne ”Sussi” Holmström, f Öhman.
Född: den 3 november 1957 i Mariehamn.
Bor: i Saltvik Kvarnbo.
Yrke: taxiföretagare.
Familj: maken Janke, döttrarna Pamela och Janice med familjer, två barnbarn.
Födelsedagen: den dagen är det bara arbete som gäller, firandet är redan över. I lördags hade Sussie kalas för nära och kära på Högtomt.
Glad, positiv, vänlig och hjälpsam. Det är receptet på en bra servicemänska, till exempel en taxichaufför på landsbygden.
– Då blir det inga problem, konstaterar Sussi Holmström bestämt. Förresten tycker jag att det är bara hyggligt folk vi har att göra med.
Hon vet vad hon talar om efter sjutton år bakom ratten i Sussis Taxi. Och hon passar väl in på beskrivningen själv, alltid glad, pigg och hjälpsam ser hon till att alla från dagisbarnen till pensionärerna på Sunnanberg tryggt och säkert kommer fram dit de ska.
– Det är aldrig tråkigt, tvärtom är det ett omväxlande och roligt jobb. Jag tycker om att vara i farten och träffa folk.

Inom vården
Men Sussi har inte alltid varit taxichaufför, i många år jobbade hon inom vården innan det blev yrkesbyte 1990.
Hon är född och uppvuxen i Mariehamn och var bosatt i staden till 1986 med sin familj. Efter avslutad skolgång började hon jobba på De gamlas hem i Jomala 1975.
– Sedan utbildade jag mig till hjälpskötare i Ekenäs. När jag var färdig fortsatte jag att jobba på De gamlas hem. Jag trivdes jättebra, men det blev småningom för tungt och jag fick problem med lederna.
Hon bodde redan med familjen i Saltvik Kvarnbo när hon lämnade vårdjobbet 1990.
– Vi ville ha något eget och det fanns bara en taxi på östra sidan i kommunen, så det blev att starta med egen taxi. Från början var det bara jag och vi hade endast en bil, nu har vi tre bilar i familjebolaget och Janke och jag kör heltid båda två.
Det betyder att de har sin rörelse i hemmet vilket innbär både nackdelar och fördelar. De är i princip tillgängliga 24 timmar i dygnet året runt, men de kan också göra saker hemma mellan körningarna.
– Man anpassar sig och vi trivs med det så här. Det kan komma ringning när vi sitter vid kaffebordet och har gäster, då är det bara att stiga upp och fara.
– Men våra vänner är vana så det går bra!

Som egna
Skolskjutsarna hör till Sussis fasta dagliga jobb.
– Barnen blir som mina egna, de har åkt med mig redan från dagistiden. Men tidsperspektivet har verkligen ändrat med åren, de första barnen jag körde när jag började har egna familjer nu och jag får snart köra deras småttingar.
Hon tycker att hon har nytta av sin bakgrund inom vården i sitt nuvarande jobb.
– Jag får hjälpa gamla mänskor ganska mycket och det känns jättebra. Jag hjälper så gärna, att man behövs känns alltid roligt.
Har det aldrig hänt att du ställts inför någon riktigt knepig situation i jobbet som taxichaufför?
– Nja,egentligen inte, om man bara håller sig lugn ordnar det alltid upp sig. Kanske beror det på att vi vanligen känner dem vi kör.
Också när det handlar om krogresor känner sig Sussi trygg.
– Då kör vi kunderna först hemifrån och hämtar dem tillbaka enligt deras beställning, vi är inte främmande för varandra. Det är faktiskt tryggt här.
Litet fritid försöker hon ta sig ibland och då vill hon helst röra på sig. Att simma tycker hon är roligt och så promenerar hon gärna.
– Tidigare vävde jag mycket, men nu har jag inte hunnit med det. Jag får väva hos mamma i den mån jag har tid.

Inte framhäva
Sussi Holmström är inte med i varken föreningsliv eller politik av två skäl. Det är svårt att delta i regelbundna aktiviteter med ett så oregelbundet och rörligt jobb som hon har, dessutom tycker hon det är känsligt att binda sig åt något håll.
– För den skull hänger jag nog med i vad som är aktuellt. Men man ska inte framhäva sig själv i något sammanhang, man vill serva alla och inte stöta sig med sina kunder.
Det hon önskar sig av framtiden är mera tid. Tid framför allt för barnbarnen.
William är 2 år och 7 månader och lillflickan som ännu inte har något namn är bara en månad gammal. Tredje barnbarnet är på kommande.
Att vara taxiföretagare på landet är en livsstil, en livsstil som passar Sussi och hennes man Janke. Men någon gång nu och då måste de få sitta till bords på ett kalas i lugn och ro, eller kanske ligga sjuk en dag eller två, hur går det då?
– Det går bra, vi har hyggligt folk som ställer upp med kort varsel om vi behöver. För den som är ovan vid skolskjutsarna kan man bara fråga barnen, de vet allt!

MAJ-LEN LINDHOLM

maj-len.lindholm@nyan.ax