DELA
Foto: Oskar MagnussonYRKESVAN Via sin far kom Alex Lindholm i kontakt med restaurangyrket redan som 13-åring. Han har fortsatt på samma bana sedan dess.

”Nöjda kunder är vad man jobbar för”

För dagens ålänning Alex Lindholm är restaurangyrket en passion. Det blir lätt så när man har jobbat inom branschen i halva sitt liv – trots att han bara är 28 år.

– Farsan drev restaurang i Stockholm förut så då fick jag hoppa in och sommarjobba. Först som diskare när jag var 13 år, och senare som servitör. Det var ingen diskussion där; farsan tyckte att jag skulle jobba i stället för att driva runt en sommar. Sen fick man kanske 50 kronor att köpa godis för efter en hel dags slit, säger Alex Lindholm och skrattar.

Numera arbetar han som servitör på Sittkofska gården i Mariehamn, men han har arbetat på flera olika åländska restauranger genom åren. Som sjuåring flyttade han med sin familj från Stockholm till Brändö.

– Farsan är från Turkiet och mamma från Brändö, därför flyttade vi dit.

Hur var omställningen?

– I Högdalen bodde 5-600 personer i lägenhetslängan, lika många som det bor på hela Brändö (skratt). När jag fyllde femton flyttade jag till Mariehamn.

Vad är det bästa med restaurangyrket?

– Att man träffar mycket folk och att det är bra stämning oftast. Jag tycker om när folk är nöjda när de går härifrån, det är sånt man jobbar för.

Vill du bli krögare själv en dag?

– Jag hoppas kunna driva något eget så småningom, men kanske i Sverige i så fall. Jag och pappa har redan pratat om det, men det har inte blivit av.

Vad har du för intressen utanför restaurangvärlden?

– Att spela innebandy, och att se på fotboll.

Vilket är favoritlaget?

– Hammarby! Jag gick på gamla Söderstadion som sexåring, det var stort.

Avslutningsvis får du skicka en hälsning.

– Då vill jag hälsa till min mamma Barbro, min mormor Elin och min flickvän Malin. Och så till alla Bajenfans därute!