”Ibland sitter prislappen kvar”
Bland stora gröna containrar och ännu större sopbilar står Johannes Kuhlman från Saltvik och hackar med en spade. Regnvattnet som sipprat in i biocontainern har fått tidningspappren att frysa fast. Vi står på återvinningscentralen i Norrböle.
Egentligen skulle Johannes inte alls behöva transportera sopor i februarikylan. Han har redan nått pensionsåldern. Men eftersom han tycker att man inte mår bra av att ligga hemma på sofflocket fortsätter han jobba. I dag har hans företag, som kör sopor och byggmaterial, tre anställda.
Exakt hur bra ålänningarna är på att källsortera känner han direkt då han drar sopkärlen. Ju tyngre kärlen är desto sämre har hushållen sorterat.
– Ålänningarna är relativt bra, men det finns alltid möjlighet till förbättring, säger han.
Det största problemet är matavfallet som inte hamnar rätt. Men också nya saker slängs bort.
– I bland hittar man saker som fortfarande har kvar prislappen, säger han.
I dag är källsorteringen ändå betydlig bättre än vad den var förr. Under de 43 år som Johannes kört omkring på ålänningarnas sopor har han hittat mycket som borde finnas någon helt annanstans än i soptunnorna. Det inte ovanligt att man hittade både tv-apparater, kylskåp och gräsklippare.
– En gång hade någon fått in en tre meter lång metallpropeller.
Det tar inte många minuter för Johanens att få losss pappret. Snabbt hoppar han in i den lilla lastbilen och tippar flaket så att det sista faller ut. Nu ska pappret vidare till fastlandet där det förmodligen blir äggkartonger.
Vem vill du hälsa till?
– Till att jag känner och till alla som känner mig. Det blir ganska många det.
