DELA
© Nya Åland

”Det är ett vänligare klimat nu”

Malena Söderlund har bott i Jomala i nio år men ursprungligen kommer hon från Kungsängen Stockholm. Söderlund tror att hennes skoltid i Sverige på 80-talet är något helt annat än skolstarten i Jomala som hennes barn upplevde i förra veckan.
Minns du din skoltid?
– Det är ett virrvarr av intryck. Jag hade det inte så bra de första nio åren. Man försöker hitta sig själv i en grupp och vi hade en riktigt stökig klass. Det flög en massa glåpord. Vi hade inte betyg förrän man började i åttan vilket betydde att man hade två år på sig att fixa vitsord så man kom in på gymnasiet, och det var först under gymnasietiden som jag började trivas.
Tror du att dina barn har en annan upplevelse av skolan i dag?
– Jo, det tror jag. I dag är det mer individcentrerat. Barnen får synas och det är ett vänligare klimat nu. Jag gick i skolan 1986 och då skulle alla fångas upp i samma fålla. Några mobbningsprogram fanns inte och läraren orkade inte se gnabb i klassen, det fick föräldrarna ta itu med. Nu finns det Kiva-programmet, det är jättebra. Dessutom är klasserna mindre här: 15 elever, och de får assistenter. Det är fint, säger Söderlund.
Har dina barn berätta något om hur de har det?
– Min dotter som går i fyran berättade att de har målat solar på gatan. Om någon är inte har en vän kan de ställa sig i solen, ungefär för att säga ”hej, jag är ensam”. Jag tror det riktar sig till de som börjar i första klass.
Och nu får Nyans reporter ställa sig i solen för han glömde fråga vem Söderlund ville hälsa åt.

Adrian Grönqvist