SÖK
MENY
Barndomsvännerna och jordbrukarna Jon Eriksson och Johan Holmqvist i Hammarland odlar tillsammans runt en tiondel av Ålands lökar – ungefärligen 800–900 ton om året. Eftersom 2025 var ett bra lökår i hela Finland är deras utmaning just nu hur de ska kunna sälja av allt de odlat.
För jämnt tio år sedan tog vännerna Jon Eriksson och Johan Holmqvist över sina familjegårdar och blev lökodlare. Fastän de var uppvuxna med jordbruk och kände till alla svårigheter och utmaningar som kan drabba en bonde blev de nästan golvade av de första två åren.
– Det började jättetufft, nickar Jon Eriksson.
– Det året drabbades nästan alla på Åland av gråmögel och ingen kunde riktigt förklara varför, minns Johan Holmqvist.
Mjuk och rutten
En kombination av en kall vår, en varm sommar och sedan rikligt med regn just före skörden ställde till det totalt för lökens växtcykel och resultatet blev förödande: gråmögel orsakar en grå beläggning och mörk röta i lökens hals, och kan även angripa lökar i förvaring, vilket kan leda till mjuk och rutten lök.
Knappt hade de hämtat sig från detta första katastrofala år förrän den ryktbara torkan 2018 drabbade dem. Detta var året då Jomala fick 77 millimeter regn på hela sommaren och perioden maj till augusti blev den varmaste någonsin i Finland. Det ska fan vara lökbonde då.
– Vi hade ändå stöttning från ÅTH (Ålands trädgårdshall, red:s anm) och som odlare får man lära sig att tänka i femårsperioder, så det gick, säger Jon Eriksson filosofiskt.
– Men av dåliga saker kommer också något bra, säger Johan Holmqvist.
– Vi utökade våra bevattningssystem och gjorde satsningar, jobbade ännu mera med dränering och bevattningsdammar …
Växtföljden viktig
Femårsperioder är något man ska tänka i hur som helst, om man är lökbonde. Växtföljden är viktig, eftersom löken är känslig för marksjukdomar. Odlar man lök år ett måste man sedan odla spannmål eller potatis år två och tre och markförbättrande växter år fyra (eller grödor som är bra för bin, som honungsfacelia).
– Så det gäller att ha ordentliga arealer som lökbonde, säger Jon Eriksson.
Barndomsvännerna delar på jordbruksmaskinerna och Nyans utsände gör misstaget att fråga vad det finns för maskiner ”förutom traktorer” (han är uppvuxen i betongen på Södermalm i Stockholm). De bägge lökbönderna suckar tålmodigt och nämner snabbt apparatur som reportern uppfattar som:
– … jordbearbetningsmaskiner, harv och plog, sättare, sprutare, spridare …
År 2025 blev paradoxalt ett så bra år att det kommer att bli svårt för alla odlare att få avsättning för sina skördar. Eriksson och Holmqvist sätter sin tillit till Ålands trädgårdshall och hoppas att andelslaget ska få bra priser från de tre stora kedjorna på Åland. Nyan föreslår att de ska ge ut en lökkokbok och undrar vad de har för favoriträtter med lök i.
– Oh, det finns så mycket, det mesta blir ju godare med mycket lök i, säger Jon Eriksson och utnämner husmanskost och spaghetti med köttfärssås som särskilda favvisar.
– Jag tror mer på hamburgare, för där kan man ha så många olika sorters lök med, säger Johan Holmqvist och får något drömskt i ögonen när han fortsätter:
– Karamelliserad stekt lök, rå rödlök, rostad lök, picklad lök …
Ålands Trädgårdshall
Ålands Trädgårdshall ägs av cirka 120 åländska odlare och levererar frukt, grönsaker och rotsaker till butiker i hela landet via centralaffärerna. På anläggningen i Jomala, Ringsböle jobbar 26 personer. Företaget grundades 1975 och fungerar som rådgivare, lagrings-, förpacknings- och marknadsföringsbolag för bolagets odlare.
