SÖK
MENY
När Katrin Sjögren (Lib) var lantråd första gången, 2015–2019, var beredskap en liten fråga bland andra. Nu är läget ett annat. – En av de mer radikala förändringarna är just beredskapsfrågorna, av förekommen anledning. Vi har den säkerhetspolitiska situationen, men faktum är att Åland också stresstestats både genom Alfrida och pandemin, säger Katrin Sjögren.
Numera jobbar man med beredskap på alla nivåer: allt från att behörighetsfördelningen mellan Åland och Finland behöver klargöras i revideringen av självstyrelselagen till att kartlägga de olika myndigheternas roll i beredskapsarbetet.
Nu i februari ska landskapet ge utlåtande om det nationella lagförslaget till ny beredskapslag, ett omfattande lagpaket på flera hundra sidor.
Men man jobbar också med att ändra räddningslagen som är föråldrad och att ta fram planer för att skydda kulturarvet vid olika former av kriser. Det sista är en lärdom från kriget i Ukraina.
En viktig del av arbetet är också att utbilda och informera, som exempelvis satsningen på beredskapsdagar som hålls den här veckan, se artikeln här intill.
Mer kommunikation
Ansvaret för olika delar av beredskapen varierar. Staten ansvarar för rikets säkerhet, försvar och beredskap för undantagstillstånd. Landskapet ansvarar för störningssituationer för det som är Ålands behörighet: till exempel allmän ordning och säkerhet, sjukvård och miljö. Kommunerna ansvarar för befolkningsskyddet.
En konkret följd – och förbättring – efter pandemin är att myndigheterna i dag pratar mer med varandra. Centrala myndigheter på Åland har en gemensam avstämning varannan vecka. Landskapet har ett koordinerat informationsutbyte med sina underliggande myndigheter var tredje månad och nu startar ett samarbete upp där landskapet och alla kommuner deltar.
Försörjningsberedskap
Försörjningsberedskapscentralen i Finland ansvarar även för försörjningsberedskapen på Åland och här fungerar samarbetet riktigt bra, säger Camilla Hägglund-Palmqvist, jurist på regeringskansliet som ansvarar för beredskap.
Åland har ett eget system med fem grupper, som leds av landskapets tjänstemän men som lyder under samrådsdelegationen för beredskapsärenden. Grupperna jobbar med social- och hälsovård, transporter, livsmedel, samhällets kritiska system samt energi – och även det privata näringslivet är engagerat.
– Det här är en ganska unik struktur för Finland, som många tittar på nu i Europa och världen, säger Camilla Hägglund-Palmqvist.
En del av den beredskapen är den avsaltningsanläggning, som Nya Åland berättade om i måndagens tidning. Den har finansierats av försörjningsberedskapscentralen.
En central roll i att ha en hög beredskap är ett aktivt civilsamhälle och föreningsliv. Röda Korset deltar exempelvis genom att nu bygga upp ett lager med filtar med stöd av Paf-medel.
– Den absolut största aktören i beredskap är den frivilliga brandkåren, de består av 300–400 enskilda personer. Landskapet går in och bidrar med flera hundratusen per år i fordonsanskaffningar, säger Camilla Hägglund-Palmqvist.
Det är en stor skillnad mot situationen i övriga Finland.
– Det är människor som har kunskap och förmåga, vi kan inte nog understryka deras betydelse.
