Minister vill öppna idrottsfond
IDROTT. Mandatperioden som idrottsminister lider mot sitt slut för Camilla Gunell (s). Glad över de idrottsliga framgångarna ålänningarna skördat summerar hon sin tid i dagens Nyan.
Samtidigt blickar hon framåt, bland annat vill hon se regeringen öppna en idrottsfond för dem som inte har råd att låta sina barn delta i dyra aktiviteter.
Sedan förra lagtingsvalet för fyra år sedan, har Camilla Gunell (s) verkat som idrottsminister för landskapsregeringen. Men vad innebär ämbetet egentligen?
– I lag har landskapsregeringen gett över fördelningen av Paf-medel till Ålands idrottsförbund, så den interna fördelningen sker där. Det som händer här är att jag har möte med ÅIF om deras budgetäskande och jag säger mitt, säger hon och fortsätter:
– Parallellt med det har jag jobbat ambassadörsmässigt för öspelen och Paf Open. Det är viktigt att samhället står bakom, visar stöd och intresse och gör vad vi kan med till exempel infrastrukturen under arrangemangen.
En aktiv plats
Stora evenemang som de kommande öspelen på hemmaplan om två år och världstouren i beachvolleyboll ser hon som mycket viktiga.
– Det ger otroliga ringeffekter. Hela Idrottsåland bidrar med otroligt mycket uppmärksamhet och goodwill till varumärket Åland, allt som ger genomslagskraft i media utanför Åland ger i förlängningen intäkter till näringslivet och en bild av Åland som en positiv och aktiv plats som folk vill resa till eller kanske till och med flytta till.
Har ditt idrottsintresse ökat under din mandatperiod?
– Jag har alltid haft ett intresse av motion och har hållit på mycket med det, men jag sitter lite på läktarna och framför tv:n, det lämnar jag till min man. Men jag är inte främmande för att stödja åländsk idrott och se vad den ger i form av resultat, motion och laganda.
Ledarbrist
Gunell tror att de åländska idrottarnas framgångar på världsarenorna bygger på en bredd.
– Inom kulturen finns en tråkig diskussion om amatörer och professionella, men idrotten är ett konkret exempel på att bredd tar fram spetsen.
Trots de goda resultaten, menar hon att det finns andra sidor att jobba på.
– Vi ser att det finns ett behov av ledare. Utan de ideellt engagerade skulle vi inte klara oss en dag, jag tror det är viktigt att samhället visar hur värdefulla de är.
Att det rent praktiskt skulle kunna lösas från politikerhåll tror hon dock inte.
– Det är ÅIF som har ansvaret för fördelningen för medlen, då har man hänfört frågan till sakkunniga utan en politisk bedömning. Men det kan finnas skäl för dem att se över sin fördelning, om den verkligen hamnar rätt. Just nu ser vi också ett ökat behov av stöd inom dam- och flickidrotten där det behövs fler ledare. Dessutom finns andra nya grupper, som funktionshindrade.
Vad är Idrottsålands viktigaste fråga?
– Att klara av öspelen på ett verkligt bra sätt och det har jag starkt förtroende för. Det jag har sett är en fantastisk kraft – när idrotten mobiliserar sig händer det saker. Det finns kunskap inom de flesta grenar, åländskt idrottsliv är mångfald och bredd med kvalitet och spets. Dessutom har vi många fina anläggningar här.
Hållbara villkor
En het fråga på idrottsagendan, är det eventuella byggandet av en motorbana i Eckerö. Camilla Gunell tror inte den blir verklighet ännu på ett tag.
– Det måste vägas noga ännu och inte byggas i brådskande. En miljökonsekvensbedömning ska göras ännu och det måste finnas hållbara miljövillkor även för motorsporten.
Vad vill du göra om du fortsätter som idrottsminister?
– Jobba vidare med det vi har. Ha bra aktiviteter i det utbud som finns.
Öppna en fond
Camilla Gunell nämner åter öspelen, motionsmöjligheter för funktionshindrade och äldre samt satsningen på dam- och flickidrott.
– Vi måste ta fasta på hela motionsgreppet vad gäller barn och unga och se till att intresset för idrott bibehålls. Skolgymnastiken är viktig liksom föräldrar som förebilder. Familjer måste röra på sig tillsammans, om det så handlar om en promenad i skogen där man plockar svamp. Barnen väljer förstås själva vad de vill i slutändan, men det handlar om att visa att det finns alternativ.
– Det som oroat mig, är att det finns familjer – ofta ensamstående föräldrar – som inte har råd att låta barnen börja med vissa sporter på grund av höga kostnader. Jag skulle vilja att det fanns en fond att söka pengar från, att inget barn ska hindras från att delta oberoende vilken sport de vill hålla på med. Det finns en rädsla där barnen inte får börja när man är rädd för att inte mäkta med kostnaderna.
Positivt i sammanhanget är dock att landskapsandelssystemet höjs rejält nästa år.
– Det tredubblas nästan. Det betyder att kommunerna får andra möjligheter och resurser att arrangera aktiviteter inom skolan och för äldre. Nu kan kommunerna fundera på vad de vill göra för sina invånare.
