SÖK
MENY
Smultron-Bonanza
Det var en bra sommar förra året. Värme, grönska och massor av evenemang.
Men det som jag minns mest från förra sommaren var hur otroligt mycket smultron det fanns, i alla fall hemma hos mig.
Det var under midsommarveckan som jag under en promenad mitt i allt såg hur det lyste i diket.
Jag brukar alltid plocka alla smultron jag ser, om de är fräscha såklart, för att de enligt mig är lite av en skatt på samma sätt som kantareller är.
Jag började med att plocka dem i handen men när jag märkte att det fanns en hel del behövde jag komma på ett nytt sätt att få med mig alla smultron hem. Jag testade då att lägga dem i fickan på den fleecetröja jag hade på mig, men märkte snabbt att det var en väldigt dålig idé då de direkt blev mos. Jag tror det slutade med att jag ringde min lillebror som fick komma med moppen och ge mig en burk.
Dagen därpå gav jag mig ut igen tillsammans med min mamma. Denna gång hittade vi vad jag skulle kalla ett hav av smultron. Vi var båda i chock. Vi hade aldrig sett så mycket smultron på ett och samma ställe förut. Vi plockade utan någon paus i två timmar tills min rygg gjorde så ont att jag var tvungen att ge mig.
Min pappa har under min uppväxt skämtat om att han velat ha smultronsylt på sin gröt. Det har varit ett skämt eftersom vi vet om att det är ytterst ovanligt att man hittar den mängden smultron som behövs för att kunna laga sylt. Men när jag såg mängden smultron i diket blev jag övertygad om att det var nu det äntligen skulle ske.
Sagt och gjort, när vi kom hem igen började vi direkt plocka fram alla ingredienser som krävdes för att laga den enklaste varianten av sylt. Två burkar blev det till slut, och om jag får säga det själv smakade den riktigt bra.
Jag måste erkänna att mina förhoppningar om att det skulle bli ett lika stort smultronår i år inte var så höga alls. Det känns som att all typ av växtlighet har varit väldigt sen denna vår och sommar. Med vädret som varit är det förståeligt. När jag under årets midsommarvecka tog en promenad för att kolla läget blev jag väldigt besviken. Lite smultronblommor fanns det här och där, men inga röda bär syntes till. Jag tänkte att då blir det nog ingenting i år. Men där hade jag fel. Drygt två veckor senare gav jag mig ut igen och den här gången blev jag verkligen inte besviken. Likt ifjol lyste det rött i dikena och jag kunde glatt börja plocka. Efter totalt fem timmars plockande hade jag fått ihop nästan två liter smultron. Jag lagade en väldigt god sylt även i år, men trots det är faktiskt det största nöjet för mig att sitta och plocka smultron i lugnet och få släppa allt annat för en stund.
