SÖK
MENY
Jag skrev för ett tag sedan en spalt om den brittiska Facebookgruppen Dull Men’s Club – tråkiga gubbars klubb – vilket väckte ett visst gensvar. Det är ju en sympatisk sammanslutning eftersom den välkomnar var och en som bejakar sin inre tråkiga gubbe. Du behöver varken vara gammal eller man. Jag gjorde nyss återbesök på sidan och läste en lång tråd där det första inlägget undrade varför folk fortsätter att skriva ”X, före detta Twitter” fastän alla borde veta att Elon Musk döpte om Twitter till X när han köpte nätverket 2023. Det uppstod nämligen en undertråd där de tråkiga gubbarna på ett oerhört sömngivande sätt diskuterade om man fortfarande kan kalla det att ”tweeta” när någon gör inlägg på X. Några tyckte det borde heta ”x-eeta”, och utläsas precis som det som far igenom ditt huvud.
Dull Men’s Club har två miljoner medlemmar på Facebook. Ett annat sällskap som också uppstod i Storbritannien är den mer exklusiva Profanity Embroidery Group, med 13 000 medlemmar. Det är – som hörs på namnet – en grupp som broderar svordomar.
”En del tycker att vi besudlar den förfinade broderikonsten med vår infantila, vulgära vokabulär – vi är väl medvetna om det eftersom de gillar att påpeka det för oss”, skriver PEG som ändå inte ser någon anledning att be om ursäkt för vad de håller på med, eftersom det enligt dem är ett effektivt sätt att reducera stress. Medlemmarna träffas fysiskt på puben Duke of Cumberland i Whitstable, och grundarna bestod av folk som broderade hellre än bra, men som enligt uppgift var durkdrivna svärare.
”Lyckligtvis nåddes småningom kort en balans genom tillkomsten av erfarna brodöser som visserligen var noviser i svärandets konst men angelägna om att utvidga sitt ordförråd,” berättar PEG om sig själva.
Nu är gruppen ett fenomen, känd från utställningar, tv-program och ideella insatser. Bland annat broderade de ett lapptäcke till förmån för de efterlevande och överlevande från brandkatastrofen i höghuset Grenfell i London 2017, där en eldsvåda bröt ut och 72 människor dog, på grund av att ägarna och förvaltarna hade valt ett billigt men brandfarligt fasadmaterial.
Att följa instruktioner, till exempel att klippa till en lapp till ett lapptäcke så att den får exakt rätt storlek, är enligt gruppen själv inte prioriterat. För den som vill utvidga sitt engelska ordförråd och reducera sin stress utkommer PEG inom kort med boken ”Fuck off, I’m sewing”.
Nu funderar jag på om Åland skulle behöva en grupp för stressade, vänsterhänta hantverkare som hade 6 i syslöjd på 1970-talet. Nån därute?
