SÖK
MENY
Bjudgodis och morgongodis
Det finns många olika typer av godis. Sött, surt, salt, krispigt och mjukt. Jag har en fäbless för choklad, vilket just nu är lite jobbigt för jag försöker mig på en laktosfri diet. Annars kan jag få enstaka cravings på såna där mjuka persikogodisar och all typ av sura godisar. Det senare har jag försökt mildra med dadlar som smakar som sur vattenmelon och colaflaskor – funkar förvånansvärt bra som substitut.
Men det är inte bara typ av godis som det finns varianter av. Det finns också olika tidpunkter för godis som är mer lockande än andra. Morgongodis är en sådan tidsangiven craving. Jag och min systerson har samma (otroligt sofistikerade och relevanta) smak kring detta. Godis som man hittar på morgonen (gärna ståendes på vardagsrumsbordet från kvällen innan) är det godaste godiset. Det smakar så mycket bättre i arla morgonstund. Det är som att smaklökarna är pigga och nytra på en sockerexplosion. Ostbågar som legat framme är också en hit, de ska gärna vara lite sega. Så även läsk som är lite avslagen. Då är det kalas.
Lördagsgodis är ju förstås också en temporal typ av godisfönster. Men det är lite tråktraditionellt. Men fint för de som kan hålla sig till detta.
En annan typ av godis som är väldigt god är bjudgodis. Det är all typ av gratisgodis.
Det är gott för att det är gratis och för att det ofta dyker upp lite oväntat. Idag fick vi besök av en samarbetspartner på kontoret som tog med sig en liten låda godis. Polly, fudge och kexchoklad. En ovanligt bra bjudkombo. Ofta är bjudgodis inte så gott eller i alla fall inte innovativt. Det vanliga bjudgodiset som alla konferenser, företag och temadagar verkar ha enats om är Marianne eller Dumle. Ibland också hårda karameller. Om man har tur hittar man en skål med blåa Marianne – det är jackpot det. Jag är inte annars ett stort Dumle-fan, men bjuds det så bjuds det. Likt en gratis korv på Holmbergsdagarna så tackar man inte nej till en handfull Dumle under en random bilmässa.
Den sista sorten är hittegodis. Den typen man inte visste man hade, men man i misstag hittar. Längst bak i köksskåpet, i en ficka, bortglömd i en väska. Häromdagen kom jag på, i stor chokladnöd, att jag hade en platta i en väska som jag helt hade glömt bort. Det är sann godislycka det.
Tänk er då att råka hitta bortglömt bjudgodis en vacker morgon? Himmelriket.
