Helgens No Kings-demonstrationer i USA drog ännu fler deltagare än de föregående, mellan 8 och 9 miljoner personer enligt källor. Det är en ökning från 5 miljoner på den allra första demonstrationen, i juni 2025, och 7 miljoner i oktober 2025. Könsfördelningen har också jämnats ut: i januari 2025, två dagar innan Trump tillträdde, hölls den så kallade People’s March, som arrangerades främst av kvinnoorganisationer. I den var 77 procent av deltagarna kvinnor. I No Kings-demonstrationerna i höstas var kvinnorna en mindre majoritet: 57 procent.
Också intressant är att långt fler småstads- och landsbygdsbor drog ut på gatorna i lördags. 40 procent fler än vid de tidigare marscherna, enligt USA Today. Tänkbart är ju att många fler amerikaner har gått och blivit upplysta über-liberaler sedan dess. Eller så har befolkningen utanför storstäderna drabbats mer direkt och kännbart av det skenande bensinpriset i spåren av regimens attack mot Iran. Oavsett: en ovälkommen utveckling för regimen.
Lördagens No Kings-marsch verkar av också ha gett spelrum för deltagarnas fantasi, med gott om arga, roliga och dräpande plakat.
”Hej Trump – ingen betalade oss för att komma hit, vi hatar dig allihop helt gratis”, stod det på flera. Som ett bemötande av regimens påstående att demonstranterna skulle vara rekryterade av Trumps antagonist, miljardären George Soros.
”See you later, alligator. At your trial, pedophile”, rimmade en demonstrant.
”Det är så illa att till och med en introvert går ut och demonstrerar”, skrev en trött medborgare.
”Jag krigade mot fascismen 1945, och vid 102 års ålder måste jag göra det igen”, stod det på ett plakat i famnen på en mycket gammal man i rullstol.
”Ge oss fingret om du röstade för en pedofil!”, stod det på ett plakat som en kvinna höll upp vid en landsväg. Förbipasserande MAGA-bilister fick själva bestämma hur de skulle reagera.
Kändisar som Jane Fonda, Robert De Niro och Bruce Springsteen. Och kultregissören John Waters. På hans plakat stod det ”Donald Trump förstörde den dåliga smaken”.
Anti-Trump-marscher ordnades också i andra städer i världen, som till exempel i London. Pikant med en No Kings-marsch just där. Men Charles kände sig knappast träffad.
