Snart kittlar det i magen igen
I fredags tog jag upp min segelbåt, Hera. Det är en Albin Viggen från mitten av 1970-talet, strax över sju meter lång i vit plast.
Jag har seglat med henne så länge jag kan minnas. Den tillhör min farfar Elmer och några av de mest spännande minnen från min barndom har jag från Hera. Jag kommer ihåg alla gånger vi har seglat på grund. Det konstigaste hindret tror jag är ett hopptorn.
Vi hade seglat över Lumparn och när vi helt slutkörda valde en plats att övernatta kunde vi inte tänka oss en bättre plats än vid ett hopptorn, där måste det vara djupt tänkte vi. Vi försökte ta oss in några gånger men alldeles före bryggan tog det stopp. Vi förstod inte varför tills vi tittade upp och insåg att hopptornets platå förstås inte slutade vid bryggans kant utan en bit längre ut. Vi hade krockat med masten, inte med kölen.
– Det ska kittla i magen, sade farfar Elmer en gång strax innan vi gick på grund söder om Järsö.
Det ska kittla i magen.
Nu för tiden blir äventyren inte lika häftiga även om de fortfarande inträffar. I somras skulle vi förtöja vid en udde, vinden hade blåst stadigt sydväst som den nästan gjorde hela sommaren och vi hittade en fin plats med lä för vind, ankrade, åt och somnade gott.
Klockan var strax över fem på morgonen när det small. Min vän Andreas och jag sprang upp för att se vad som höll på att hända och märkte till vår förvåning att vinden hade vänt och tilltagit. Vi var nu på väg upp mot en stenig strand och lyckades efter mycket om och men backa ut med den lilla sexhästarssnurran.
Efter följde flera timmars segling i hårda nordvästliga vindar och regn innan vi till sist hittade en gästhamnsbrygga att angöra för att byta våra blöta kläder och få i oss en kopp kaffe.
Dagen när Hera tas upp ur vattnet är en av årets sorgligaste dagar och just i fredags skämdes jag nästan. Det var nämligen fina förhållanden för en liten segeltur. Inte en dag att lossa stagen, stuva in seglen och till sist i söndags packa in henne i presenning till maj nästa år.
Jag längtar redan efter att få besöka Lågskär, Björkör, Lappo och Geta. Snart kittlar det i magen igen. Snart är det sommar igen.
