SÖK
MENY
– Ålands särställning är väl förankrad inte bara politiskt och kulturellt i människors medvetanden, utan också juridiskt, säger Allan Rosas, domare vid EU-domstolen i Luxemburg under åren 2002–2019.
Grunden skapades för omkring hundra år sedan, då det var så spänt mellan Sverige och Finland att det till och med fanns de som varnade för att ett krig kunde bryta ut mellan de två länderna, påminner han.
– När Nationernas förbund den 21 juni 1921 presenterade sin lösning protesterade Sverige vilt, men fogade sig småningom.
Rosas säger att frågan om Ålands demilitarisering och särställning väcktes då det finländska Natomedlemskapet blev aktuellt.
– Ålands särställning bekräftades. Ingen av de nuvarande Natoländerna ställde heller några krav på att dess demilitarisering borde förändras. Också Svalbard har en särställning med en rysk bas, trots att Norge är en av Natos grundande medlemmar.
Ålandsprotokollet
Ålandsprotokollet, som hör ihop med Finlands anslutningsavtal till EU, har samma ställning som EU:s grundfördrag, som binder alla EU-länder.
– Det gör att Åland har en särställning enligt folkrätten och juridiskt sett är det inte lätt att rucka på den.
Samtidigt finns det ibland olika åsikter om var gränsen mellan riket och Åland gällande självstyrelselagen går, eftersom det både finns överlappningar och luckor.
– Alla juridiska regler öppnar för tolkningar. Högsta domstolen har till exempel i juni i år gett ett utlåtande som handlar om de strikta språkkraven för små företag på Åland, som HD anser att strider mot EU-rätten.
Unikt med krav på samstämmighet
Internationellt sett är det unikt med ett självstyre som är så starkt att ändringar kräver samstämmighet både av den finländska riksdagen och av det åländska lagtinget.
– Folkrättsligt ses Finland och Åland här som två jämbördiga parter.
Rosas ska föreläsa om Ålands särställning i Åbo i dag, fredag, som en del av det pågående Europaforumet, som ordnas för fjärde gången.
