Visselblåsarens roll stärks i EU
Ett bättre skydd för visselblåsare som vill lämna uppgifter anonymt, utan risk för repressalier från arbetsgivaren.
Den nya EU-lagen som ska skydda visselblåsare är välkommen.
Utan visselblåsare hade otaliga skandaler fortsättningsvis varit okända för allmänheten. Utan Mark Felt (Deep Throat) hade USA:s dåvarande president Richard Nixon aldrig tvingats avgå på grund av Watergate, utan visselblåsare hade flera av den senaste tidens penningtvättskandaler förblivit dolda.
Det finns även lokala exempel. Det senaste fallet för Nya Ålands del har varit artiklarna om Nordens Institut på Åland, Nipå. Där hade personal först försökt visselblåsa inom den egna organisationen men efter att inte ha fått något gehör vänt sig till Nya Åland.
Visselblåsare har en viktig roll i granskningen av samhället, de kan berätta om sådant som få andra känner till eller vill prata om. Men det är inte riskfritt. Därför är det bra att framtida visselblåsare får uppbackning av EU.
Enligt Eurobarometern som handlar om korruption från 2017 angav 81 procent av européerna som deltog att de inte rapporterade korruption som de kände till eller bevittnade. 85 procent av de som svarade trodde att arbetstagare mycket sällan eller sällan rapporterar om sina farhågor om hot eller skada mot allmänintresset på grund av rädsla för rättsliga och ekonomiska konsekvenser.
EU godkände förra veckan ett nytt direktiv som ska skydda visselblåsare som rapporterar om brott mot EU-lagar. I stora drag går det ut på att företag som har fler än 50 anställda eller omsätter tio miljoner euro per år eller mera ska etablera interna system för att möjliggöra anonym rapportering av till exempel missförhållanden och lagbrott. Direktivet gäller även statliga, regionala och lokala offentliga organisationer för områden med fler än 10 000 invånare.
Direktivet slår också fast att uppgiftslämnarna inte ska riskera att hotas av repressalier från arbetsgivaren och gäller alla som lämnar uppgifter om överträdelser mot EU-lagar inom bland annat finansiella tjänster, fall som kan röra penningtvätt, miljöskydd och djurskydd.
Det är viktigt att det finns personer som vågar säga till när de märker att något inte står rätt till. För att det ska vara möjligt måste det finnas garantier för att uppgiftslämnare skyddas. Journalister har skyldighet att skydda sina uppgiftslämnare enligt lag.
Det gör vi också. Varje dag får vi in tips från personer som vill att vi inte avslöjar deras identitet. De förblir också anonyma. Det är en förutsättning för att vi fortsättningsvis ska få chansen att ta del av allmänhetens tips och det tar vi på mycket stort allvar.
Däremot kan vi inte förhindra till exempel arbetsgivare från att på egen hand försöka ta reda på vem som har försett oss med uppgifter, ett sådant stöd har visselblåsare inte enligt den finska lagstiftningen.
EU-direktivet slår fast att arbetsgivare inte får bestraffa uppgiftslämnare på något sätt. Bevisbördan ska också flyttas till arbetsgivarsidan, istället för tvärt om. Det är ett välbehövligt skydd eftersom visselblåsare ofta får utstå både hot och kritik om deras identitet blir känd.
Det finns dessutom möjlighet att i den nationella lagstiftningen anpassa EU-direktivet så att skyddet för uppgiftslämnare blir starkare än vad som har beslutats om i EU. Om direktivet skulle kunna betyda att finsk lagstiftning närmar sig ett förbud mot att arbetsgivaren försöker ta reda på uppgiftslämnarens identitet skulle det vara en stor vinst för offentligheten.
Sverige har redan en sådan lag där offentlig sektor omfattas av ett så kallat efterforskningsförbud som slår fast att det strider mot grundlagen att försöka ta reda på vem uppgiftslämnaren är.
Ett stärkt skydd för visselblåsare även utanför den egna arbetsplatsen eller organisationen gör det också möjligt att lyfta problem i offentligheten. För om man har gått via de interna kanalerna men inte fått någon respons kan det krävas att allmänhetens strålkastare riktas på problemet för att få till en förändring.
För en intern visselblåsarfunktion betyder ingenting om uppgifterna sedan ignoreras av de som har ansvar att förändra.
