
Viktigt med starkt barnskydd
Den försvunna familjen i Österbotten har väckt stort medialt intresse. Förhoppningsvis kan det leda till en större diskussion om barnvälfärd och vikten av samhällsstöttande insatser, också på Åland. Ju fler barn vi förlorar till isolerade och potentiellt traumatiska uppväxter, desto större är risken att de växer upp till sjuka vuxna.
En sjubarnsfamilj i Pedersöre är internationellt efterlyst efter att barnen försvunnit från en barnskyddsenhet i Nykarleby. Enligt rättegångsprotokoll som Svenska Yle har tagit del av rådde ”vanvård och försummelse i barnens hälsovård och hemförhållanden”, vilket var grunden för omplaceringen. Barnen hann vara i myndigheternas vård i fyra månader innan de rymde tillbaka till föräldrarna som nu hållit sig undan sedan maj förra året.
Exakt vad som försiggått och just nu försiggår inom familjen tänker inte denna ledarsida spekulera om. Men att sociala myndigheter har tagit beslutet att omhänderta barnen visar på att det fanns ett starkt behov av samhällstöd och ingripande. Föräldrars rätt till sina barn, och barns rätt till sina föräldrar, ska aldrig få gå ut över deras välmående.
Omständigheter som gör att barn far illa och behöver stöd är många och varierande. Det sker överallt, även på Åland. Förra året noterade KST det högsta antalet inkomna barnskyddsärenden hittills. En stor del av orosanmälningarna kommer från skolor eller barnomsorgen, vilket visar på betydelsen av sociala skyddsnät för barn. Det är dock viktigt att notera att inte alla anmälningar leder till större åtgärder.
I bakgrunden för olika typer av vanvård eller försummelse kan det finnas problem med psykisk ohälsa, missbruk, våldsamma relationer eller fattigdom. Ibland vill föräldrar hålla barn isolerade från samhället och neka dem deras rätt till sjukvård eller sociala kontakter.
I vissa fall bedömer myndigheter att man måste vidta akuta och omfattande åtgärder för att skydda barn, men ofta försöker man stöda familjen och föräldrarna genom olika insatser. Barnskydd behöver inte per definition vara konfliktfyllt. Föräldrar kan själva söka stöd och hjälp när kapaciteten brister eller omständigheterna blir för tunga. Det finns inget skamligt i att be om hjälp, det är snarare precis tvärtom. Ju fler familjer som är villiga att ta emot stöd, desto bättre för barnen.
Att växa upp under traumatiska förhållanden kan ge men för livet, därför är det så viktigt att rätt stödinsatser sätts in i tid.
Det finns de som till och med anser att utsatthet under barndomen är ett av våra största folkhälsoproblem.
Det finns nämligen en tydlig koppling mellan traumatiska upplevelser tidigt i livet och både psykisk och fysisk ohälsa senare i livet. Inom forskningen kallas sådana upplevelser ”Adverse childhood experience”, ACE, och omfattar 10 olika riskfaktorer. Allt fler inom hälsovården har börjat inkludera så kallade ACE-tester för att identifera potentiella risker när det kommer till hälsa och välmående till följd av en utmanande uppväxt. Dessa omfattar allvarliga hälsoproblem som hjärtkärlsjukdomar, diabetes, övervikt och cancer.
Den stora orsaken till att kroppen och psyket tar skada är konstant och toxisk stress.
”Det är som att nervsystemet hos barn med svåra upplevelser mer eller mindre ständigt badar i stresshormoner – och stresshormoner påverkar bland annat hjärtkärlsystemet och immunförsvaret”, säger Steven Lucas, barnläkare och forskare vid Uppsala universitet till Forskning.se.
Att ha någon typ av supportsystem, att få stöd och rätt hjälp i tid kan hjälpa barnet att buffra stress-hormonerna. Därför får inte barn isoleras när det finns hjälpbehov.
Det sägs att det behövs en by för att uppfostra ett barn. Den byn omfattar skolor, daghem, grannar, släkt och vänner samt myndigheter som KST.
Utan en by som stöttar riskerar många barn att inte bara förlora sina uppväxtår, utan också chanserna för en välmående framtid.