Vem tar ansvar när Åland brister i mänskliga rättigheter?

DELA

    Åland prickas av FN för hur man behandlar personer med funktionsnedsättningar. Men ingen verkar riktigt vilja ta ansvar för att åtgärda problemen som ökar på flera fronter.

    Finland godkände FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ofta kallad funktionsrättskonventionen, 2008, men det dröjde till 2016 tills Finland, och även Ålands lagting, ratificerade konventionen. Det innebär att Åland och Finland förpliktar sig att följa konventionen.

    Konventionen säger bland annat att alla personer med funktionsnedsättning ska kunna lita på att de får sina mänskliga rättigheter och grundläggande friheter förverkligade. Till det borde rimligen boende och medel att leva på ingå. Men så har inte varit fallet för en grupp ålänningar placerade i Sverige som tidigare i år förlorade sin folkpension – sin enda inkomstkälla – efter att Finland ströp folkpensionen till personer som bor utanför Finland till följd av regeringen Petteri Orpos politik.

    I en ny rapport, där FN för första gången granskat hur väl Finland och Åland uppfyller konventionen, så belyser man speciellt detta.

    ”De säger tydligt att frågan om de placerades inkomst behöver lösas nu”, säger Funktionsrätt Ålands verksamhetsledare Karl Wahlman som var på plats vid hörandet i Genève.

    De berörda ålänningarna har sedan våren befunnit sig i limbo, där ingen riktigt vill ta ansvar.

    Lantrådet Katrin Sjögren uppfattar att det är på kommunernas bord och KST:s direktör Katarina Dahlman tycker att man gjort allt man kan för sina klienter. Frågan om folkpension är FPA:s och Försäkringskassan i Sveriges sak att reda upp, konstaterar Dahlman i ett svar till Nya Åland.

    Det är svårt att förstå hur det kan vara så här svårt att ordna med tillfälligt bidrag för ett tiotal ålänningar.

    ”Det är förvånande. Tiden är avgörande här. Det faktum att dessa personer nu har varit utan inkomst i flera månader avslöjar en viss inställning som inte är tillmötesgående mot personer med funktionsnedsättning”, säger juridikprofessorn Markus Schefer till Svenska Yle. Han är medlem i FN-kommittén som prickat Åland.

    Det här är ett flagrant och allvarligt fall av brott mot FN-konventioner. Men det speglar en snabbt försämrande verklighet för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Sparkrav inom vård och sociala sektorn både i Finland och på Åland blir allt mer drabbande för utsatta grupper och det finns problem på flera fronter, något Funktionsrätt Åland lyfter i sin FN-rapport.

    På Åland råder det brist på boenden för personer med intellektuell funktionsnedsättning, brist på boenden för äldre samt personer med demens. Utöver det saknas det fortfarande ett psykosocialt boende på Åland.

    Den lågtröskelmottagning som startades på ÅHS står nu obemannad och köerna till barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen är långa.

    Avsaknaden av en rehabiliteringsläkarmottagning och en fast läkarkontakt för rehabiliteringspatienter på Åland har varit en uppmärksammad fråga i flera år, trots skrivelser och möten.

    Flera av medlemsföreningarna inom Funktionsrätt Åland fick också förra året minskade Paf-bidrag, vilket minskar deras möjligheter att erbjuda service och aktiviteter till sina medlemmar. Det tåls att påminna att Funktionsrätt Åland idag har 11 medlemsföreningar med sammanlagt omkring 4 500 medlemmar. Det här är alltså frågor som rör många, många ålänningar och deras anhöriga.

    Sen finns det de vardagliga frågorna om exempelvis tillgänglighet. Hur framkomliga är stadsmiljöer och offentliga byggnader? Hur planeras nybyggen ur ett funktionsinkluderande perspektiv? Här kunde också privata företag ta sig en funderare – Nya Åland, till exempel, har inte en hiss, vilket gör det svårt för en del personer att fysiskt besöka redaktionen. Vi har löst det genom att man kan ringa på en dörrklocka på bottenvåningen och en anställd kommer ner, men det är långt ifrån optimalt och begränsar människors rörlighet. Det finns säkerligen många liknande exempel av svårtillgänglighet i den privata sektorn.

    Det är skamligt att få på fingrarna av FN i fråga om grundläggande mänskliga rättigheter. Men förhoppningsvis blir det en välbehövlig väckarklocka för ansvariga och politiker. Personer med funktionsnedsättningar behöver en fungerande vardag, skäliga inkomster, god vård och en givande fritid.

    Tack för att du väljer Nya Åland!

    Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

    Välj belopp