SÖK
MENY
För fem år sedan ställde tidningens ledarsida frågan: När får Åland en klimatrådgivare för jordbruket? Nu ställer sig mångårige jord- och skogsbrukaren Tage Eriksson samma fråga i samband med att en massiv rapport om Ålands kolsänkor publicerats. Kom igen Åland, hjälp våra markskötare på vägen.
Det är ett förträffligt jobb Högskolan på Åland har gjort i att sammanställa rapporten för Kolsänkor på Åland. Med tanke på debatten i Finland, där kolsänkan gått från att vara positiv till negativ, är det viktigt att veta vad vi har att jobba med i vårt landskap. Som det ser ut nu är ligger den totala åländska kolsänkan på mellan 7 och 10,6 miljoner ton kol, bundet i skog, land och vatten.
Att skog binder kol, det är något de flesta idag har koll på. Men jordbrukets roll som kolbindare är lite mer svårgreppbart. Det kräver också mer omställning, både från jordbrukarna själva och från rådgivningsorganisationerna, att förbättra kolsänkan i marken. Här behövs kunskaper och åtgärder för att exempelvis förbättra markstruktur och höja mullhalterna. Behov av gårdsspecifik klimatinformation är av stor vikt.
År 2020 uppmanade denna ledarsida jordbrukssektorn att införa en klimatrådgivare. I en intervju med Nya Åland om kolsänkor konstaterade den mångårige jordbrukaren och miljöpristagaren Tage Eriksson nyligen samma sak:
”Klimatrådgivningen var något som ingick i projektet Smarta vatten som nyligen avslutades. Det kunde man bygga vidare på.”
Jordbruket har i omgångar utpekats som en klimatbov men diskussionen har blivit allt mer balanserad och erkänner numera jordbrukarnas viktiga roll som katalysatorer för omställning. Och för den som missat – behovet för omställning och klimatåtgärder är akut.
På måndag börjar FN:s stora klimatmöte i Belém, en liten stad vid Amazonas i Brasilien. EU deltar med urvattnade klimatabitioner och det ser dåligt ut att få till stånd den internationella kraftsamling som behövs. Desto viktigare alltså med individuella och regionala satsningar.
Per capita släpper ålänningarna ut mer än medelfinländaren. Jordbruket står för en betydande del av de åländska utsläppen, totalt 23,1 procent år 2023. För att kunna förverkliga den åländska visionen om koldioxidneutralitet 2035 (som dock inte ser ut att bli verklighet förrän 2050) behövs ordentliga satsningar på att förbättra kolsänkan. På så vis kunde jordbruket i teorin kompensera för sina utsläpp.
”På finländska åkrar så uppskattar man att marken avger 200 kilo per hektar per år. Om man har fånggrödor och markväxter så räknar man med att det binds 300 kilo utöver de 200 kilo som avges. Det betyder alltså att åkern är en nästan 10 gånger större kolsänka än mängden bränsle som släpps ut.” Det konstaterar jordbrukaren och specialforskaren Tuomas Mattila i en intervju med Svenska Yle på ämnet.
På Åland behöver vi bli bättre på kolbindande åtgärder i jordbruket samt titta på nya sätt att bli klimatsmartare. Det är viktigt både på regional och internationell nivå. För det behövs i sin tur kunskap och vägledning. Dags att vi får en klimatrådgivare för jordbruket.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
