SÖK
MENY
Utmärkt initiativ att engagera frivilliga i kampen mot lupiner
Många små, frivilliga insatser kan spela stor roll för närmiljön och biologisk mångfald. Att landskapet nu bjuder in invånare att röja invasiva arter är ett gott exempel.
Landskapet gör som många andra orter i både Finland och Sverige och engagerar invånare att bekämpa invasiva arter och erbjuder dem möjlighet att få ersättning för sin insats. Upplägget möjliggörs med hjälp av appen Crowdsorsa, framtagen av ett finländskt bolag. Den som vill hjälpa till filmar området före och efter röjningen och sedan kan appen betala ut ersättningen.
Landskapet sätter 10 000 euro på projektet det här året. Appen ska lanseras i juni, enligt besked den här veckan. Satsningen kompletterar de insatser som redan görs med exempelvis riktad slåtter längs vägkanterna.
De invasiva arter som ålänningarna får hjälpa till med att bekämpa är lupiner och jättebalsamin, som gärna sprider sig och skadar den biologiska mångfalden. Det gäller specifikt längs landskapets vägar och vissa av landskapets fastigheter. Naturvårdsintendenten David Abrahamsson kunde inte tidigare i veckan säga hur mycket av de 10 000 euro som går till appbolaget och hur mycket som kanaliseras vidare till de som gör en insats, men enligt uppgifter i svenska medier om samma app handlar det om 35 procent. Det betyder att det finns 3 500 euro att tjäna på Åland för den som vill göra en insats för miljön – det är ändå välförtjänta glasspengar till hyfsat många miljöhjältar. Om intresset är stort och pengarna tar slut snabbt bör landskapet ändå reservera en högre summa nästa år.
Initiativet är utmärkt. Det finns många som vill vara med och ta ansvar för sin närmiljö och det här är ett bra sätt att engagera invånare. Dessutom är det ett bra sätt att sprida information om invasiva arter, vikten av biologisk mångfald och hur man kan hjälpa pollinatörer, fjärilar och andra insekter.
Självklart kan inte hela ansvaret för att bekämpa invasiva arter sättas på invånarna, men att bjuda in vanligt folk att göra små insatser stärker vi-känslan i samhället som är avgörande för att minska förlusten av biologisk mångfald.
Andra insatser som helt vanliga ålänningar, husägare, hemmaodlare och bostadsbolag kan bidra med är att – vid sidan av det självklara att bekämpa de invasiva arterna och låta bli alla typer av växtgifter på sin egen tomt – är att skydda och förbättra förutsättningarna för den vilda växtligheten. Det kan betyda att man, till exempel, kan:
Låta maskrosor blomma – den är en bra källa för nektar och pollen och många insekter har maskrosen som värdväxt.
Låta brännässlor få ett eget hörn i trädgården – de är förutsättningen för att nässelfjärilen ska överleva.
Inte gå fram med trimmern eller röjsågen i alla dikeskanter förrän ängsblommorna blommat ut – det hjälper insekterna. Den lata trädgårdsmästaren är ibland den goda trädgårdsmästaren.
Plantera en levande häck i stället för att välja ett dött staket.
Plantera fler träd och ersätta nedtagna träd med nya – både häckar och träd ger boplatser för insekter, fåglar och lavar, framför allt i tät bebyggelse. Dessutom hjälper träd och häckar till att ta hand om koldioxid och stoft från biltrafik, absorberar regnvatten vilket avlastar dagvattenavloppet och har en kylande effekt på upp till två grader.
Vid sidan om stora systematiska åtgärder inom jordbruk och övrig naturvård kan en rad små insatser för biologisk mångfald göra stor skillnad, inte bara för de små krypen, utan också för människornas egna hälsa och välbefinnande.
