Utbildning för alla, även efter grundskolan
Anpassad läroplan i grundskolan är ett sätt för elever med inlärningssvårigheter av något slag att klara grundskolan. Det låter bra.
Men med en grundskoleexamen gör man inte mycket annat än söker sig vidare till nästa skola. Och där tar det stopp.
Det låter konstigt. Och det är konstigt.
Man lägger ner tid och energi på att hjälpa barn och ungdomar att klara grundskolan. Anpassad läroplan innebär att extra resurser läggs ner på just den eleven som behöver det. Anpassningen kan gälla ett eller flera ämnen, och man tar fasta på elevens förmåga att lära sig för att få något slags slutbetyg från grundskolan. I praktiken innebär det att eleven inte har ett fullständigt betyg, men man har valt att se till att alla kan slutföra grundskolan med flaggan i topp.
Men sen tar det stopp. Ribban höjs dramatiskt inför yrkesutbildningen.
Det är ingen ny debatt det här med vart de ska ta vägen, de som har anpassad läroplan. Redan år 2009 skrev Nya Åland om hur gymnasialstadiet får allt svårare att placera de elever som söker enligt prövning, bland annat då de med anpassad läroplan.
Till Ålands yrkesskola sökte tretton elever och man kunde bara ta in tre, på grund av resursbrist. Studiehandledare Jonna Grunér-Andersson oroade sig för att gruppen ungdomar utan studieplats ökar år för år.
Man får bara hoppas att det skett en utveckling sedan 2009 vad gäller resurserna. Men nu verkar problemet vara att eleverna med anpassad läroplan måste genomgå ett sådant antagningstest som utesluter hälften av de sökande. Som det stod att läsa i gårdagens Nya Åland fick bara dryga hälften, 24 elever, av 42, en plats i yrkesgymnasiet. Och den rättmätiga frågan är: Vad ska de som inte kom in göra?
De med anpassad läroplan bedöms enligt prövning. Det innebär att de ska skriva prov och bedömas i undervisningsmiljö. En utredning från landskapets sida är på gång, men det verkar onekligen vara ett segt problem.
Faktum är att alla inte klarar av samma utbildning. Det är inte en rättighet att gå i Ålands lyceum, man måste ha betygen för det för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Samma sak med Ålands yrkesgymnasium, skolan måste avgöra vilka som kan klara av att ta en examen och låta dem gå först. Men det handlar om demokrati när det kommer till rätten att få en utbildning.
Vill vi ha ett samhälle där alla ska ha möjlighet att utbilda sig? Om man inte hittar en lösning till alla dem som inte klarar antagningen kommer vi att ha en grupp som står utanför samhället, som saknar utbildning och inte har så stora chanser att sysselsätta sig. Risken är att den gruppen blir isolerad från resten av samhället och det leder knappast till något gott.
Det finns en uttalad vilja hos landskapsregeringen att varje elev ska ha en studieplats, och då måste den även omfatta sökande med anpassad läroplan. Men det här visar att det fortfarande finns en stor lucka i det åländska utbildningsväsendet. Vi måste besluta oss för hur mycket vi är villiga att satsa på utbildning för alla.
Utbildning kan i många fall innebära mycket praktik och lite teori, om det behövs. Det blir inte billigare att ta hand om ungdomar och vuxna, som inte har en plats i samhället.
