SÖK
MENY
1Regeringen Orpo har skurit i välfärden och försämrat för de som redan i dag har det tuffast – allt för att bryta den finländska skuldspiralen. Nu har vi ändå hamnat på EU:s ”röda lista”. Frågan är hur vi ska ta oss därifrån?
Finlands utgifter är så pass stora att vi nu utsätts för EU:s underskottsförfarande, det som brukar kallas ”EU:s ekonomiska obsklass”. Listan bygger på den europeiska stabilitets- och tillväxtpakten som hänger ihop med införandet av euron och som skärptes efter finanskrisen och den sydeuropeiska ekonomiska kraschen.
Pakten slår fast att inget EU-land får ha ett budgetunderskott på mer än tre procent (i Finland -4,4 procent) och att statsskulden inte får vara mer än 60 procent av bruttonationalprodukten (i Finland nu 82,5 procent). Då kräver EU åtgärder för att stabilisera ekonomin.
Att hamna på den här listan är vad regeringen Orpo har påstått sig försöka undvika genom att skära rejält i utgifterna. Resultatet är att det i dag är tuffare att klara sig i Finland om man redan tillhör en utsatt grupp. Till exempel beräknar Institutet för Hälsa och välfärd, THL, att regeringens nedskärningar ifjol och i år leder till att 27 000 fler barn växer upp i familjer med ”låga inkomster”. På Mannerheims barnskyddsförbund ser man en tydlig ökning av familjer i ekonomisk utsatthet.
”Fattigdom i barnfamiljer är inte en situation som har orsakats av de enskilda familjerna, utan av samhällets strukturer, och den kan påverkas med politiska beslut. Grunden för välfärd byggs upp i barndomen, varför en ökning av fattigdomen i barnfamiljer genom nedskärningar i socialskyddet är mycket kortsiktig politik. Det blir mänskligt, socialt och ekonomiskt sett dyrt för hela samhället” säger Esa Iivonen, direktör för påverkansarbete vid Mannerheims Barnskyddsförbund i en artikel på Röda korsets hemsida.
Ett annat exempel som visar hur de mest utsatta i vårt land mår: förra veckan aviserade Folkpensionsanstalten, FPA, att man vill kunna fatta anonyma beslut eftersom tjänstepersonerna blir hotade av människor som får avslag på sina ansökningar. Jussi Syrjänen, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet, säger till Yle att missnöjet mot FPA har ökat efter den senaste tidens nedskärningar i den sociala tryggheten.
Men regeringen Orpo har även unnat sig tillväxtpolitik genom att sänka skatter. Tyvärr gynnas mest dem som redan har det gott ställt. Enligt en opinionsmätning som publicerades i Helsingin Sanomat tidigare i år är dessutom två tredjedelar av finländarna emot skattesänkningar för höginkomsttagare.
Frågan är om det ens leder till målet: tillväxt. Finlands ekonomiska tillväxt är bland de lägsta i Europa. Enligt EU-kommissionen orsakas detta av hushållens låga konsumtion, få investeringar och stigande arbetslöshet.
Även om utvecklingen i Finland förväntas blir starkare från och med 2027 är det mycket tack vare att vi dras med i den europeiska ekonomiska återhämtningen. Tillväxtprognoserna visar att Finland fortsättningsvis förblir en av de sämsta i klassen.
Och vad gäller arbetslösheten tyder den långsiktiga utvecklingen inte på någon minskning. I dag beräknas antalet långtidsarbetslösa i Finland vara runt 135 000 personer.
Läget är svårt, givetvis är det så. Extra svårt blir det för att Finland måste skärpa sig vad gäller både skuldsättning och avsaknad av tillväxt. Den ena kräver åtstramningar och den andra satsningar. Alla är dock överens om att det sämsta alternativet är att fortsätta låna av framtida generationer. Det är förstås så dagens unga ärver den statsskuld som Finland har. Men dagens unga drabbas också av nedskärningar i välfärd och utbildning.
Människor som inte mår bra kan inte bli goda arbetstagare. Människor i utanförskap har inte kraft att starta företag. Människor som riskerar att behöva föda barn på den allt längre vägen till sjukhuset tänker en gång extra på familjebildningen. Människor utan ekonomisk kunskap och buffert får svårare att fatta bra ekonomiska beslut om sin framtid. Människor som inte känner sig välkomna i Finland flyttar.
Vill regeringen Orpo få fart på den finländska ekonomin borde den försöka göra landet tryggare, för vem vågar ta chansen om skyddsnätet är fullt av hål?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
