Runtom i landskapet fylls som bäst listor av namnteckningar. Cancerföreningens medborgarinitiativ för att fler ska få gå på bröstcancerscreening väcker stort engagemang – med rätta.Åland erbjuder redan fler åldersgrupper chansen till mammografi än vad de nationella riktlinjerna stadgar, men vi borde givetvis inkludera ännu fler.
I dagsläget erbjuds alla kvinnor på Åland i åldern 45–74 år screening av brösten regelbundet med mammografi, ett slags röntgen. Syftet är att hitta bröstcancer i ett tidigt stadium, och enligt Ålands hälso- och sjukvård så är det 85–90 procent av dem som kallas som kommer.
Bra besöksstatistik, även om målet givetvis alltid borde ligga på 100 procentig uppslutning med tanke på den åländska cancerstatistiken.
Enligt Finlands cancerregister ligger Åland statistiskt högre i cancerincidens än resten av landet. Om man ser på cancerincidens år 2024 bland finländska kvinnor specifikt så ligger Helsingfors i topp, följt av Vanda, Kervo och sedan Åland. Men förekomsten av den vanligaste cancerformen hos kvinnor, bröstcancer, är lägre här än i Finland i genomsnitt.
– Incidensen har varit stabil sedan millennieskiftet. Vi har satt en målsättning att det ska minska, men det gör det ännu inte, sade landskapsläkare Knut Lönnroth i en intervju med Nya Åland ifjol.
Den samlade expertisen verkar dock alla vara rörande överens om screeningens stora betydelse för att hitta bröstcancer ”i tid”, för en tidig upptäckt kan vara avgörande på så många sätt. Ofta kan sjukdomen då behandlas med skonsammare metoder, en stor vinst både vad minskat mänskligt lidande och lägre vårdkostnader för samhället. Och inte minst – fler överlever.
Därför är det inte förvånande att namnlistorna för utökad bröstcancerscreening dyker upp på allt fler platser. Bakom medborgarinitiativet står Ålands cancerförening, som med flankstöd av bland annat de åländska pensionärsföreningarna och äldreråden, jobbar för att fler åldersgrupper borde screenas.
Dels vill man att mammografirutinerna inte ska ha någon övre åldersgräns alls, bland annat eftersom åländska kvinnor lever längst i Norden. Medellivslängden är över 80, och enligt Åsub var en tredjedel av kvinnorna som avled under 2024 faktiskt 90 år eller äldre. Det finns alltså många år med potential för god livskvalitet även efter 74 för de åländska kvinnorna.
Men det finns ytterligare en viktig grupp av kvinnor som borde få en chans, och inkluderas i kontrollerna som samhället finansierar.
Yngre kvinnor, åtminstone i åldern 40–45 men helst ännu yngre, borde erbjudas screening. Cancerföreningen erfar att allt yngre kvinnor drabbas, och framför allt då av mer aggressiv bröstcancer. Generellt är prognosen ofta sämre för yngre kvinnor, och även om man förhoppningsvis överlever så uppstår stora trauman och utmaningar väntar med att hantera frågor om allt från fertilitet till livskvalitet.
Det är nog närapå omöjligt att i dag hitta en ålänning som inte på något sätt drabbats av cancer. Alla blir inte sjuka själva såklart, men då är man i stället den som med känsla av maktlöshet står bredvid och försöker stötta sin partner, barn, förälder, vän, kollega eller granne som kastas in i ett virrvarr av de provtagningar och behandlingar som följer på en cancerdiagnos.
Så de många namnlistorna kommer nog snabbt att fyllas till sista raden, och gränsen på de tusen namn som krävs för att lagtinget ska ta upp ett medborgarinitiativ passeras med lätthet.
”Att upptäcka cancer tidigt gör enorm skillnad. Prognosen är bättre, behandlingen skonsammare och det krävs mindre resurser från vården”, konstateras på branschsidan Onkologi i Sverige.
Och i sitt svar till de initiativtagande föreningarna öppnar ÅHS för att nästa grupp att erbjuda screening kunde vara just 40–44-åringar, samtidigt som man lovar följa forskningen och göra nya ställningstaganden efterhand.
Så för våra folkvalda i lagtinget borde just det här beslutet vara ett av de lättare att ta. Det kostar en del förstås, och med tanke på de tuffa sparkrav som redan ställs på ÅHS vore det därför bra om satsningen kunde finansieras med pengar utanför den redan anstängda sjukvårdsbudgeten. Även om Åland redan är mer generöst med vilka som kallas till regelbunden mammografi finns det faktiskt bara vinster att göra genom en utökad cancerscreening.
Vi skulle spara på allt, både pengar och mänskligt lidande.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.





